Le Boursicaud + Sverige = framgång?

Franske världsmästaren Bruno Le Boursicaud gästade, som tidigare berättats, Göteborg tidigare i månaden. Förutom att undervisa svenska spelare drog han, vilket också tidigare rapporterats, på sig ett svenskt ryggskott. Trots det klarade han att kvalificera sig till Franska Mästerskapen i singel en knapp vecka senare. Ytterligare en vecka senare besegrade han, tillsammans med två klubbkamrater, 343 trippellag. Och Le Boursicaud vill fortfarande gärna inleda ett samarbete med Svenska Bouleförbundet.

Det svenska ryggskottet medförde alltså inga franska förluster. Tvärtom. Klubbkamraterna Jean Dominique Fieschi och Philippe Santini kan knappast ha haft några invändningar mot Le Boursicauds Sverigebesök och konsekvenserna av det. Världsmästaren kunde till helgens stora tävling, som samlade 344 trippellag i Cannes, lägga av sig det ryggbälte han blivit ordinerad. Utan bälte, med Fieschi och Santini, vann han alltsammans.
Den internationella tävlingen i Cannes är en av de tävlingar där fransoserna samlar masterspoäng och man kan tycka att det är lite underligt att en sådan äger rum samtidigt som finalen i Franska Cupen. Varken cupvinnarna från Bassens eller Quintais och de andra i DUC Nice får alltså några masterspoäng den här helgen.
Bruno Rocher spelade tillsammans med Fazzino och Sarrio. Laget blev utslaget i sextondelsfinal. Robineaus nya lag förlorade åttondelsfinalen mot Le Boursicauds korsikaner med 0-13.

"Två idéer är bättre än en"
Att det är en stor boulespelare som nyss stod i Lindomehallen och delade med sig av sina kunskaper råder det ingen tvekan om. Att han vill göra fler besök här gör han under vistelsen i Lindome ingen hemlighet av.
- Jag skulle vilja ha ett samarbete med Sverige, fortsätta med utmaningen att förena Korsikas eld och Sveriges is, ge undervisning på en högre nivå än idag och hjälpa till att bygga upp ett landslag som så småningom kan stjäla den här av mig, säger han och fingrar på sin världsmästartröja.
- Att förlora den skulle kanske kännas en liten smula tufft, men om jag förlorade den till ett lag jag själv varit med och format skulle jag framför allt känna stolthet. Det blir en bekräftelse på att mina idéer om boulespelet är riktiga och fungerar.
- Kanske är det ännu bättre att jag är med och arbetar med dam- eller juniorlandslaget så länge jag själv är aktuell som mästerskapsspelare i den öppna klassen, funderar han vidare.
Le Boursicaud betonar att han inte vill ersätta någon, inte ta någons plats.
- Det jag är intresserad av är ett samarbete. Två idéer är bättre än en, säger han.
Samma sak svarar han på frågan om huruvida han också kan utbilda instruktörer.
- Det skulle jag kanske kunna. Men det jag vill är att ha ett samarbete, att jobba tillsammans med ledare i Sverige för att utbyta tankar och bygga upp ett vinnande lag.

Säljer sig gärna till Sverige
Le Boursicaud får frågan om hur mycket jobb han tror att det krävs innan man ser resultat av ett sådant samarbete.
- Jag vet inte… Men om jag träffar ett antal spelare en gång varje månad - och några under tiden kommer till och några går - borde man se resultatet i tävlingar efter två år, säger han.
Att ett så tätt samarbete inte är realistiskt måste världsmästaren själv rimligtvis vara medveten om. Dels torde han själv inte ha en helg i månaden att avsätta för svenska boulespelare, dels finns de ekonomiska resurser som skulle krävas inte i ett litet förbund som det Svenska Bouleförbundet.
- Nu ligger bollen hos er, säger Le Boursicaud.
Elitorganisationens Håkan Berg och Markel Sjöström är båda på plats i Lindome under Le Boursicauds besök. De säger att de ska smälta dagen, tala med varandra och sportchefen innan de återkommer.
- Naturligtvis. Men det är lika bra att spela med öppna kort. Jag har lämnat erbjudandet till andra länder också. Först till kvarn…, säger Le Boursicaud.

Gillar inte fysiska krav
Två idéer är bättre än en. Samarbeta - inte ta plats. Det vore onekligen intressant att se hur en fusion mellan Le Boursicauds och Larssons idéer skulle se ut. Världsmästaren ställer sig frågande till de svenska kraven på fysisk träning.
- Att bygga muskler är inte vad en boulespelare behöver. Naturligtvis är en god grundfysik och kondition bra - det är det för alla människor. Men jag hade inte gillat att det franska förbundet krävde av mig att jag gjorde olika fysiska övningar. Det kan de göra om de avlönar mig - inte annars. De ska bara bry sig om hur bra jag är på boule, säger Le Boursicaud.

Röda kort till förbundskaptenen
Under den mastiga söndagen i Lindomehallen undervisar den regerande och trefaldige världsmästaren Bruno Le Boursicaud Lindomes juniorer och ett antal elitsatsande seniorer mellan klockan elva och fem. Birgitta Massimi finns hela tiden vid hans sida för att översätta hans franska till svenska.
Till att börja med arrangerar Le Boursicaud ett antal läggstationer där det gäller att träffa nedslag och hamna nära lillen, skruva till vänster och höger om klot, spela in klot med olika höga bågar… Lunchpausen blir kort och därefter följer skyttestationer. Världsmästaren själv cirkulerar hela tiden mellan stationerna och deltagarna, korrigerar och berömmer dem.
Damernas förbundskapten Håkan Berg drar på sig ett antal röda kort för att han lämnar ringen så snart han släppt klotet. Le Boursicaud instruerar visserligen sina elever att deras kropp ska följa med klotet - men inte ur ringen. Inte förrän klotet landat.
Flera av eleverna har svårt att få till den gungande rörelse med knäna som världsmästaren hävdar att man ska göra.
- Som en groda. Då behöver man inte ta i lika mycket med armen.

De yngsta deltagarna, Sebastian Hjortander och William Silfverberg, får sig en ganska ordentlig uppsträckning sedan de inte stått beredda att ta emot skott. Sebastian har dessutom gått ifrån världsmästaren och vänt honom ryggen medan denne fortfarande talar till honom. Det går inte för sig.
- Jag står inte här och pratar för min egen skull - det är för att ni ska lära er någonting och det är inga dumheter jag säger. Även om ni inte förstår vartenda ord har ni Birgitta som översätter. Och boulens språk är universellt. Stanna kvar och lyssna tills jag talat färdigt och ge mig någon form av bekräftelse på att ni förstått vad jag sagt.
Respekt och passion. Det är vad boule handlar om för Bruno Le Boursicaud.

Svenska fotfel
Av Sverige har den 33-årige världsmästaren inte hunnit se mycket mer än boulehallarna i Lindome och Mölnlycke. Tråkigt nog.
- En eller två dagar till här hade inte varit så dumt, säger han.
- Vi får se om svenska förbundet tar hit mig. I så fall ska jag stanna någon dag extra.
Det som framför allt slagit honom under hans Sverigebesök är alltså en boulerelaterad iakttagelse.
- Åttio procent av spelarna står fel med fötterna.
Högerhänta spelare som står med vänsterfoten framför den högra kan Le Boursicaud inte förstå sig på.

Fransmannen lyder inte alltid sig själv
När varje deltagare som avslutning får spela en omgång i singel mot världsmästaren visar det sig att han inte alltid följer sina egna råd.
Under skytteövningarna kommer Le Boursicaud då och då vandrande med ett kvastskaft för att få deltagarna att använda rätt båge. Den perfekta höjden ligger strax ovanför kvastskaftet, hävdar Le Boursicaud.
- Mjuk!
Ordet är ett av de svenska Le Boursicaud hunnit lära sig och det hojtar han ofta åt skyttarna i Lindomehallen.
När han själv skjuter i de avslutande matchsituationerna gör han det stenhårt - och påfallande flackt. Hans egna skott hade aldrig hamnat på rätt sida kvastskaftet.

Måste man vara världsmästare för att få eliten att lyssna?
En annan sak som är slående när man iakttar världsmästarens träningspass är de svenska elitspelarnas uppmärksamhet. Hur väl de lyssnar till läromästaren. Vilken respekt han får - i kraft av världsmästare och fransman. Trots att det han säger och lär ut inte är uppseendeväckande speciellt. Det ligger nog en hel del i vad Rickard Nilsson, som också är i hallen som åskådare, säger:
- Hade vi bara tränat så här en gång i veckan hade vi ju kommit upp till fransmännens nivå.
Man undrar vad det är som hindrar den svenska eliten. Och vad som krävs för att den ska lyssna lika uppmärksamt till en svensk ledare, visa honom samma respekt, som världsmästaren.

Ingen inbjudan till Stockholm Boule Festival
De svenska ledarna förhör sig om möjligheterna att komma till Korsika och Île Rousse då klubben, som sedan Le Boursicaud anslöt sig till den klivit upp tre divisioner, arrangerar sin stora tävling i september, en vecka efter öppna VM.
Le Boursicaud tror säkert att det går att ordna en inbjudan för ett eller ett par lag men kan inte lova någonting utan att ha talat med sin ordförande.
Även om elitorganisationen fiskar efter en tävlingsinbjudan till Korsika får Le Boursicaud ingen inbjudan till Sverige. Till Mayo - eller Stockholm, som den numera heter - Boule Festival till exempel.
- Jag hade det i åtanke, men i de diskussioner vi för med Scandinavian Boule är en TV-produktion prioriterad och som det ser ut nu är det till en sådan våra ekonomiska resurser ska användas, säger förbundsordförande Robert Boström, som också fanns på plats vid världsmästarens besök.
I så fall blir det Scandinavian Boule som ansvarar för att ta utländska lag till tävlingen.
- Om vi inte betalar för de utländska lagen kan vi inte ha några åsikter om dem, säger Boström.
- Men om man bestämmer sig för att odla kontakten skulle man väl kunna bjuda hit bara Bruno Le Boursicaud, för ett nytt möte och för att spela tillsammans med ett par svenska landslagsspelare till exempel?
- Visst skulle man kunna göra det. Vi får först se vad Anders Larsson har att säga. Bollen ligger hos honom och de andra i elitorgansiationen. De måste ta ställning till om Le Boursicaud är den bäste att samarbeta med, hur ett sådant samarbete ska se ut - hur ofta de kan träffas, hur många spelare som ska vara inblandade, hur de ska väljas ut, finns det spelare som vill satsa - om det är värt pengarna. Det ska inte jag som ordförande kommentera även om jag kan ha personliga åsikter om det, säger Boström.
- Jag har bara hört positiva saker om Le Boursicauds träning. Han var ju väldigt öppen och trevlig och har uppenbarligen ryckt upp boulen på Korsika i alla fall. Jag tror knappast att det är fel att använda sådana kunskaper, fortsätter han.

Svenska sportchefen ska fundera
Bland de nöjda spelarna finns Rickard Jacobsson, som inte kunde stanna kvar hela dagen i Lindome men som tidigare fått lektioner också av en annan fransos, Claude Ralouy, med bouleskola i Paris.
- Ralouys upplägg kändes proffsigare - han hade med sig material och vi satt halva dagen i skolbänken och arbetade teoretiskt, innan vi gjorde praktiska övningar. Men jag undrar om inte det här ger mer, säger en nöjd Jacobsson.

Om det blir något samarbete mellan den svenska landslagsorganisationen och världsmästaren återstår att se. De rapporter som Anders Larsson än så länge har tagit del av verkar vara tvetydiga.
- Vi måste prata mer om saken. Det är klart att det är intressant men jag har svårt att se hur vi ska hinna få igång någonting före hösten, säger sportchefen.

Fler bilder från världsmästarens besök i Lindome Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Till bloggen! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.