De kan bilda ny förbundsstyrelse

Nästa helg är det dags för Svenska Bouleförbundets högst beslutande organ – förbundsmötet – att sammanträda. De 49 ombud som har möjlighet att åka dit har makt att besluta om alla de frågor som finns på årets dagordning. Bland de viktiga uppgifterna finns den att välja en ny förbundsstyrelse – de personer som fram till nästa årsmöte har den högst beslutande makten. Här presenteras årets kandidater.

Valberedningen är nöjd med sitt förslag till ny styrelse, enligt beredningens ordförande Gunnar Rendefors. Samtidigt berättar han att det, som vanligt, har varit svårt att hitta personer som är villiga att sätta sig i förbundsstyrelsen.
– Vi ansträngde oss verkligen för att hitta en ny kassör, även om Ingela Eriksson hade sagt till oss att hon skulle ställa upp igen om vi misslyckades. Jag vet inte hur många bara jag själv har talat med, säger Rendefors.
Ändå fanns fler namn än de som nu som syns i valberedningens förslag med i diskussionerna.
– Det är klart att jag hade några styrelsenamn på gång som backade ur till slut, men jag tror att det är åtminstone någon av dem som står på tur för en ledamotspost nästa år, berättar Rendefors.

Letade veteran- och domaransvarig
Att både Jarmo Repka och Thomas Carlén, har tunga uppdrag i sina distrikts styrelser (som avgående respektive tillträdande ordförande) har valberedningen inte sett som något hinder för att föreslå dem som ordinarie ledamöter också i förbundsstyrelsen.
– Nej, vi ser inte det som något problem. Jarmo sade att han gärna ställer upp som efterträdare till Andreas Engelmartin och han har många fördelar som domaransvarig. Men det är klart att det är en tung börda han tar på sig. När det gäller den andre mannen sökte vi en efterträdare till Arne Teljer, säger Rendefors och fortsätter:
– Det är klart att det är styrelsen som konstituerar sig, men hade vi inte slagit två flugor i en smäll hade de ju fått leta efter någon annan – och de förordar ju att en FS-ledamot ska vara ordförande i kommittéerna.
Valberedningen har med andra ord arbetat efter förutsättningen att styrelsens ledamöter i fortsättningen ska ha samma uppdrag som idag och letat efter lämpliga kandidater till specifika uppdrag snarare än efter lämpliga styrelseledamöter i allmänhet.
– Båda suppleanterna kunde tänka sig att ställa upp som ordinarie ledamöter, till exempel, men i och med att det var Arne Teljer som skulle efterträdas var den äldre av dem lämpligast, berättar Rendefors, som menar att valberedningen på detta sätt hjälper styrelsen.
– Indirekt hjälper vi ju den på väg. Samtidigt är det ingenting som säger att de måste välja just Carlén till veteranansvarig, säger Gunnar Rendefors.

Stockholms starke man redo för förbundsstyrelsen
Ny i förbundsstyrelsen blir alltså – om valberedningen får sin vilja igenom – bland andra Jarmo Repka (Huddinge BS), känd som Stockholmsdistriktets ordförande och som domare vid såväl nationella som mindre tävlingar.
De senaste åren har Repka i praktiken nästan varit synonym med Stockholmsdistriktet – det distrikt som har allra svårast att hitta ideellt arbetande personer. Men nu kliver han av uppdraget som ordförande där.
– Det måste jag göra, tycker jag. För distriktets självständighets skull.
Ändå stannar han kvar i distriktsstyrelsen – bland annat därför att han inte vill släppa det arbete han inlett med att ge Stockholm sin efterlängtande boulehall. Hädanefter kommer han i distriktet ha rollen som tävlingsansvarig.
– Det är en väldigt operativ – och inte särskilt visionär – uppgift. Jag tror inte att den stör mitt uppdrag som domaransvarig i förbundsstyrelsen, eller vice versa, säger Jarmo Repka.

Har tackat ja till domaransvar
Det är alltså uppdraget som domaransvarig han nu siktat in sig på?
– Det är den förfrågan jag har fått och tackat ja till, berättar Repka.
Han har ingått i domarkommittén ett par år och vet därmed vad domaransvaret innebär.
– Det är ju en stor fråga och den kräver nog sin man, säger Repka och förklarar:
– Jag tror att det finns många som tycker att det här med domare inte är så viktigt. Men domarna har ansvaret för att alla våra tävlingar genomförs enligt de regler och bestämmelser vi har, de agerar på förbundets uppdrag och förbundet är den främsta företrädaren för vår idrott.
Därmed är det viktigt att alla domare agerar på samma sätt, enligt det uppdraget. Att domarna gör samma bedömningar i större frågor. Jarmo Repka vill fortsätta arbetet med att höja domarsysslans status och att ena kåren.
– Det är fortfarande inte så klarlagt hur en domare ska vara. Ska den vara synlig eller osynlig? Det har konstaterats att många enbart fungerar som mätdomare och inte ingriper så mycket, och det är kanske inte så bra – eller också är det så det ska vara. Men det är viktigt att kåren blir enad, säger han.

Vill se en enad och yngre domarkår
Annars är det föryngringen av kåren Repka ser som viktigast.
– Den måste äga rum. I Stockholm är vi 22 listade domare. Jag har nyss fyllt 55 och det finns bara två som är yngre än jag. Det är inte bra och det måste vi göra någonting åt, säger han.
Vad vet Jarmo Repka ännu inte.
– Nej, jag har inga vilda idéer. Till att börja med ska vi se till att vi får en bra utomhussäsong och gör ytterligare ett bra SM. Men till en lägre kostnad, tydligen.
Förra årets SM var ur domaraspekt det bäst som gjorts, enligt Repka. Men kostnaderna för domarna blev för höga.
– Domarna är en kostnadspost man gärna vill skära och hyvla i. Det är lite oroväckande, tycker Repka och han tror att han kommer att få kämpa för att man inom förbundsverksamheten ska hålla domarnas uppgifter på en hög professionell nivå.
Men den utbildade ekonomen Jarmo Repka tror att det kommer att lyckas – trots nedskärningskraven.
– Vi ska nog hitta lösningar på det, säger han.

Veterantävlingar ligger Carlén varmt om hjärtat
Thomas Carlén (63 år, BC Öland) är för närvarande suppleant i förbundsstyrelsen och föreslås att från och med årsmötet bli ordinarie ledamot. Han säger att han än så länge inte funderat så mycket över vilka frågor han vill arbeta särskilt med.
– Men det som ligger mig varmt om hjärtat är veterantävlingarna. Och jag skulle kunna tänka mig att ställa upp på att arbeta med veteranfrågor om styrelsen skulle tycka det.
Carlén började spela boule i samband med att han år 2003 gick i förtidspension. Då var han med och bildade BC Öland, som uppstod ur en pensionärsorganisation.
– Idag har det blivit två föreningar av den, där BC Öland är elitklubben medan den andra bedriver en renodlad pensionärsverksamhet. Vi delar fortfarande banor och ses emellanåt på träningarna där, berättar Thomas Carlén.
Kanske en erfarenhet som kan komma väl till pass, när det nu talas om en ökad samverkan mellan SBF och pensionärsorganisationerna.
I BC Öland arbetar Carlén också mycket med ungdomar.
– Så det är stora kontraster… Och en utmaning att få veteraner och ungdomar att tillsammans trivas med en verksamhet. Samtidigt är det nästan en förutsättning, säger han.

Östsvenskas nye ordförande kan bli ny medlem i FS
Alldeles nyss blev Thomas Carlén vald till ordförande i Östsvenska Bouleförbundet. Uppenbarligen tror han att tiden och kraften ska räcka till båda uppdragen.
– Det känns som en tuff utmaning men jag utgår från att de tror att jag ska klara av det, eftersom de kom till mig med förfrågan om att bli ordförande.
Carlén erkänner att också han själv tror sig om att klara det.
– Östsvenska fungerar så pass bra – klubbarna är väldigt nöjda med distriktets arbete – att det nog inte ska bli några problem, säger Thomas Carlén, som under sin tid som yrkesverksam arbetade som konsult i bageribranschen. Som sådan var han med och startade bagerier, framför allt utomlands.

”Pimmen” vill göra debut i styrelsen
Valberedningen föreslår att Joachim ”Pimmen” Andersson (36 år, Coccinelle PC) väljs till ny suppleant i förbundsstyrelsen. För de svenska boulespelarna är han känd som en av landets skickligaste läggare och en spelare som allt som oftast är med och slåss om titlarna i de mest prestigefyllda tävlingarna.
Nu är han alltså beredd att ta klivet in i styrelserummet.
– Jag känner att jag har lite att ge för tillfället, med erfarenheter på en del plan, säger han.
– Dessutom är det väl så att en föryngring inte hade skadat förbundsstyrelsen. Även om jag tycker att Robban har spunnit fint som ordförande de senaste två åren.
Som spelare på hög nivå har han stor erfarenhet av tävlingar på alla nivåer, både svenska och internationella. Synpunkter har han också gott om.
– Men jag är väl mest inne på den här biten med juniorer och så faktiskt, säger han.

Jobbar gärna med juniorer
– De har ju försvunnit. När jag var junior var vi flera hundra och det var riktigt tufft att få en landslagsplats. Hur man ska gå till väga för att komma dit igen kan man ju alltid diskutera, men vi måste dit. Jag har också varit med och hjälpt Tullen (Rappner, juniorernas förbundskapten) tidigare och tror att jag har en del att bidra med, fortsätter Andersson.
Ungdomsarbete är alltså vad Pimmen skulle ägna sig åt i första hand om han själv fick välja.
– Sedan får man ju se. Jag kan få andra uppdrag och får ju gå styrelsens väg. Om jag blir invald.
Följer förbundsmötet valberedningens förslag är det alltså som suppleant Joachim Andersson kommer att göra sin debut i förbundsstyrelsen.
– Jag kanske inte ens får sitta med på några möten. Men då har man i alla fall visat att man vill arbeta med styrelsefrågor. Och även om man blir invald som suppleant kan man ju få andra uppdrag att jobba vidare med.

Marknadsföringen viktig
Det är inte så många som vill bli styrelseledamöter. Bland elitspelarna är de kanske ännu svårare att hitta än i andra medlemskategorier.
– Det är tråkigt. Samtidigt är det bättre med kvalitet än kvantitet. Det är bättre med ett kungastyre än en styrelse som är helt lam, säger Pimmen.
Att marknadsföra boulen ser han också som en uppgift av yttersta vikt. Också den kan han tänka sig att arbeta med.
– Vi tillhör inte den skaran av idrotter som det strömmar folk till. När Mayon gick i Kungsträdgården och SM i centrala Göteborg gick det bättre. Vi syns inte tillräckligt, slår han fast.
– Och det är inte bara förbundsstyrelsens uppgift att ordna så att vi syns. Det är hela sporten som ska arbeta för det. Hela sporten gynnas av det. Framgång föder framgång. Vi får väl sälja oss billigt till en början…

Ordföranden vill vara med och arrangera EM
En av de styrelseledamöter som ställer upp för omval och finns på valberedningens förslag är förbundets ordförande, Robert Boström (47 år, Lindome BK).
– Ja, jag har accepterat att bli omvald, säger han och väljer en formulering som får det att inte låta alldeles lustfyllt.
– Jo, men tidvis hade det varit rätt skönt att lägga ner och ägna sig åt något annat. Fast jag kommer ändå alltid tillbaka till att det är rätt sköj, säger han på sin breda göteborgska och tillägger:
– Hade jag inte varit med och sjösatt att vi ska arrangera EM nästa år hade jag inte känt lika stort ansvar för att sitta kvar som jag gör nu.
Boström lägger en hel del tid och engagemang på sitt uppdrag som ordförande för Bouleförbundet. Och det är när arbetet får tydliga, konkreta och gärna stora, resultat han tycker det är som roligast.
– När man arrangerar SM och U23-EM eller planerar Herr-EM känns det riktigt roligt, säger han.
Men det måste inte nödvändigtvis ha med tävlingsarrangemang att göra.

Att locka nya det viktigaste
– Ungdomsledarseminariet, som startade ungdomsarbetet, är ju en sak där man kan se att det går framåtoch det är roligt, säger Boström.
Nyrekryteringen ser Boström som den viktigaste frågan att arbeta med den kommande perioden.
– Jag tyckte att vi fick rätt bra fart på det med ungdomsledarseminariet och kan det smitta av sig på de medlemmarna ser jag det inte som omöjligt att vi ska kunna få ett sådant flow som vi hade i mitten av 90-talet. Att nå de drygt 7000 medlemmar som vi hade i början av 2000-talet tror jag är ett realistiskt mål, säger han.
Och då handlar det inte uteslutande om ungdomar som ska rekryteras.
– Nej, vi ska öka medlemsantalet även i andra åldrar och vända den negativa trenden överlag. Jag tror att det handlar om satsa på rätt målgrupper – 30- och 40-åringarna som kan ta med sina barn och kompisar.
Han betonar att det är ett arbete som måste ske på klubbnivå, ute i parkerna och på grusplanerna.
– Vi måste få våra föreningar att förstå att det är där verksamheten ska äga rum, det är de som ska öppna sig för nya medlemmar och hjälpa till med rekryteringen. Det är svårt för förbundsstyrelsen att vända trenden – vi är bara nio pers…

Förbundskassör upplever underskott – av tid
Ingela Eriksson (44 år, Lindome BK) ställer alltså också upp för omval, även om hon allra helst hade sett en ny person på posten som kassör i förbundet. Det beror dock inte på vare sig ointresse eller ovilja.
– Det är kul att kunna påverka och vara med och utveckla verksamheten. Det är tiden som är en bristvara och det jobbiga med att vara förtroendevald är att man inte har tid att göra allt man skulle vilja, säger hon.
Det hon vill göra är bland annat att se till att de administrativa delarna av UFO-utredningen – där Ingela själv ingick – realiseras, och att rutinerna för administration överhuvudtaget blir effektivare och enklare för såväl kansliets personal som förbundets medlemmar.
– Till exempel är vår befintliga kontoplan gammal och behöver göras om, säger Ingela som också är den inom styrelsen som har det praktiska arbetsgivaransvaret för förbundets personal.
– Det hade egentligen varit en fördel om den personen fanns i Stockholm – även för personalen skulle man vilja göra mer än vad man kan göra på distans, säger Eriksson, som är bosatt i Partille utanför Göteborg.
Samtidigt berättar hon att man på Riksidrottsförbundet tycker att förbundets ekonomi är god med en egen finansiering som är mycket bra jämfört med andra förbund.
– Det är ju alltid roligt och ett kvitto på att det jobb som är nedlagt hittills har funkat bra även om man skulle vilja lägga ner mycket mer tid.
Framför allt är det ungdomsarbetet Ingela Eriksson skulle vilja ägna sig mer åt än vad hon kan.
– Men nu har vi ju utökat ungdomskommittén och kommit igång med Nu vänder vi trenden-projektet, så nu vilar det arbetet ändå i trygga händer, säger Ingela Eriksson.

Wahlbin vill betala tillbaka
Tidigare landslagsspelaren Ingrid Wahlbin (34 år, Sibirien CP) har suttit en mandatperiod som ledamot i förbundsstyrelsen och är beredd att sitta ytterligare en.
– Det finns två anledningar till att jag ställer upp för omval. En är att det är så många som inte gör det – och det kan inte vara bra att byta ut halva styrelsen varje år. Den andra är att jag tycker att två år är lite kort tid för att hinna åstadkomma någonting. Så det är mitt lite tråkiga svar. Om du frågar mig om några stora visioner måste jag göra dig besviken.
– Små visioner då?
Ingrid skrattar och berättar att hon ser arbetet i förbundsstyrelsen som ett sätt att betala tillbaka för det hon tidigare fått som spelare.
– Är det någonting av det du har fått som du skulle vilja förbättra?
– Det var en bra fråga. Men även om allting inte har fungerat klockrent alla gånger är det svårt att säga om det har berott på förbundet. Ingenting speciellt som jag kommer att tänka på, nej.

Facebook-engagemang
Styrelsearbetet har inte inneburit några större överraskningar för Ingrid Wahlbin.
– Jag hade inte direkt några förutfattade meningar. Det är väl vissa saker som har dragits i långbänk men i stort sett tycker jag att det fungerar, säger hon.
Wahlbin sitter nu i utbildningskommittén och det tror hon att hon kommer att göra även den kommande perioden.
– Jag har märkt hur klent intresset är för utbildning inom förbundet. Det känns lite tråkigt när man försöker göra någonting, säger hon.
Utbildningar får ställas in på grund av att det är för få som anmäler sig.
– Det är väl hela samhällsklimatet – det är färre som engagerar sig och arbetar ideellt. Vi får väl starta en facebook-grupp eller nåt…
– Är det, allvarligt talat, åt det hållet man måste gå, tror du?
– Det är ungefär så man engagerar sig nuförtiden. Och det är nog enklare att få folk att gå en utbildning på distans och att sitta kvar framför sina datorer än att åka en helg till Varberg. Så det måste vi väl titta på. Samtidigt kan man inte ha en ledarutbildning, till exempel, utan att ha någon träff i verkligheten, säger Ingrid Wahlbin.

Rasmus visar flera möjligheter för unga
Rasmus Kling (Lejonkulan PC) är med sina 20 år förbundsstyrelsens yngste ledamot. Han har varit suppleant det gångna året och valberedningen vill att han fortsätter som sådan. Det har än så länge inte blivit särskilt många möten för Rasmus Klings del.
– Jag har inte blivit kallad till så många möten eftersom de har varit ganska fulla av ordinarie ledamöter, berättar han på telefon från uppehållsrummet där han tentapluggar inför en delkurs i teknisk fysik.
Men Kling åkte med till Riksidrottsmötet där han deltog i seminarieverksamheten för unga ledare. Vad beror det på att han väljer att engagera sig som sådan?
– Mest att det är kul och att jag tycker att det är en viktig grej. Förhoppningsvis tillför man något också – jag vill på något sätt marknadsföra sporten och visa att det går att vara med som ung både som spelare och på administratörsplanet, säger Kling.
Han berättar att han försöker bedriva en egen marknadsföringskampanj på universitetet där han går.
– Jag vill få studenterna att spela på kvällarna. De flesta som testar tycker att det är roligt – men det är svårt att få dem att testa…
Rasmus Kling är själv distriktsdomare och domarfrågorna är ett av hans intresseområden.
– Jag är intresserad av regeltolkningar och sådant, berättar han.

All makt är ombudens nästa helg
Förbundets sekreterare Jeanette Olofsson har, liksom ledamöterna Hasse Hagberg, Pontus Thuresson och Kicki Wahlberg, ett år kvar av sina mandat.
För alla de övriga gäller det att få medlemmarnas förtroende via ombuden vid förbundsmötet. Ombuden har också möjlighet att, under själva mötet, nominera och välja andra kandidater än de som valberedningen föreslagit.