Pontus Thuresson

Pontus Thuresson, Halmstad Petank, är Svenska Bouleförbundets vice ordförande. Som ordförande i Tävlingskommittén och medlem av SM-kommittén är det framför allt tävlingsverksamheten han ägnar sig åt. Och det är i första hand den som gör att han kandiderar för ännu en period i förbundsstyrelsen. Nu vill han titta närmare på en ny klassindelning.

Thuresson har redan suttit fem år i förbundsstyrelsen.
– Och det känns som att det här är sista gången jag kandiderar, säger han.
Att han ändå vill sitta kvar i styrelsen förklarar han så här:
– Jag känner ett ansvar och vill borga för en fungerande tävlingsverksamhet framöver.
SM nämner han särskilt.
– Jag ser de Svenska Mästerskapen som vår absolut viktigaste tävling. SM är en starkt bidragande orsak till att många medlemmar väljer att lösa tävlingslicens, tror jag.

Framtida mästerskap
Tanken bakom de Svenska Mästerskapen har från början varit att en förening, eller flera föreningar tillsammans, ska arrangera tävlingen. Förbundet ska egentligen bara bistå arrangören med service. Men de senaste åren har det kommit att bli mer involverat än så.
– Framför allt i Växjö. Det har varit si och så med det frivilliga sökandet de sista åren, förklarar han.
Thuresson vill inte bestämt säga om han tror att förbundet kan räkna med att föreningarna börjar söka och arrangera SM igen, eller om nya lösningar måste till.
– Men jag har några uppslag till idéer om hur man skulle kunna göra, säger han ändå.

TUT:s mål nästan nådda
Innan Pontus Thuresson blev invald i förbundsstyrelsen talade han i en debattartikel (Boule petanque nr 2, 2005) varmt för införandet av en bouletour. Förra året påbörjades ett tvåårigt försök med en sådan – om än inte i exakt samma form som den Thuresson tidigare föreslagit.
Förra året lockade finalen inte alla de elitlag som genom tidigare tävlingar kvalificerat sig dit och en del kritik framfördes mot både tourens regelverk och spelare som inte behagade infinna sig.
– Vi får väl se hur den löper på i år. Det tar ett tag att sätta nya arrangemang. När de nationella tävlingarna var nya togs de emot med skepsis. Men priset är ju bra – representation och spel utomlands borde folk vara intresserade av att tävla om, tycker Thuresson.

Touren föregicks av en tävlingsutredning, TUT, som skulle komma med förslag för att förbättra tävlingsverksamheten.
– Jag tycker faktiskt att vi i mångt och mycket uppnått det som TUT ville – färre men bättre tävlingar.
Det är olyckligt att både Mayon och 24-timmars har lagts ner. Men får vi två eller tre stora och bra tävlingar till nu tycker jag att vi ska vara väldigt nöjda, säger Pontus Thuresson.

Breddspelaren är bortglömd
Nu vill Thuresson gå vidare och se på nya system för att klassificera spelarna.
– Boule är kanske inte den sport vi ibland vill göra sken av – där alla kan möta alla på samma villkor. Den frågan tycker jag att vi måste lyfta, säger han.
Det är framför allt breddspelarna som kommit i kläm och som nu behöver hamna i fokus, menar Thuresson.
– Vi tappar medlemmar bland dem som är mellan 20 och 55 och som inte tillhör eliten. Vi har varit för dåliga på att ta hand om breddspelarna och nu tror jag att vi måste hitta nya tävlingsformer för dem.
– Folk vill möta någorlunda jämbördigt motstånd. Det är enkelt att dela in oss efter ålder och kön, men det är inte alls säkert att det är det bästa.
Även det här nämner Thuresson i sin tidigare debattartikel. Nu säger han att det är hög tid att ta tag i problemet, för att bromsa kurvan och på nytt bli en breddidrott för folk mellan 20 och 55 år.
Pontus menar att det kan behövas olika regler för olika klasser.
I årsmöteshandlingarna föreslår styrelsen att regelverket för sanktionering av tävlingar ska skilja sig åt mellan veteranklasserna och den öppna klassen. Och Thuresson vill alltså på sikt gå längre än så och kanske skapa nya klasser och tävlingsformer.

Vill ha en inåtvänd GS
Om året som gått har Thuresson inte så mycket att säga. En del ärenden med inslag av personlig karaktär har tagit tid och energi från det tänkta styrelsearbetet.
– Många situationer är unika och sådana är det svårt att förbereda sig inför, kommenterar han.
Rent generellt gäller det att få med föreningarna mer i arbetet, enligt Thuresson.
– Det är de som ska arrangera tävlingar och rekrytera medlemmar. En ideellt arbetande styrelse kan inte göra mer än att förse dem med verktyg.
Pontus Thuresson hoppas att den generalsekreterare som ska anställas kommer att ägna mycket tid åt kärnverksamheten.
– Jag vill att en GS ska jobba mer inåt än utåt, till exempel med tävlingsverksamheten och med att stötta föreningarna i deras arbete. Det är svårt att som ideellt arbetande inom förbundet få tiden att räcka till det.