Toppnamnen tackade nej till Tahiti-VM

Att förbundskapten Niklas Marklund hoppades på att få se Jonas Jacobsen som ledargestalt i sitt VM-lag har han inte gjort någon hemlighet av. Så blir det nu inte. Inte heller silvermedaljören från singelmästerskapet i Nice, Rickard Nilsson, finns med i laguppställningen. Båda tackade nej.

Hur många fick fyra rätt när de gissade årets VM-uppställning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.? Gissningen att det inte var fler än de närmast inblandade känns inte speciellt vågad. Inte heller den att Jonas Jacobsens eller Rickard Nilssons namn ingick i de flesta tips. Men de gav inga poäng – eftersom båda tackade nej när förbundskaptenen erbjöd dem att ta plats i det VM-lag som den 23-26 oktober ska spelas på Tahiti i Franska Polynesien.

Kaptenens favoritkapten ville inte
I förbundskapten Niklas Marklunds idealmodell för ett landslag ingår en tydlig ledare – en spelare som tar plats på banan och ansvar för taktiska beslut, vars viktigaste uppgift är att stärka de övriga i laget. I fjolårets EM tilldelades Anders Larsson den rollen och i år ville Niklas att Jonas Jacobsen skulle ta över den. Men det ville inte Jonas själv.
Den handled han skadade i slutet av sommaren är den huvudsakliga anledningen till beslutet att avstå från VM-resan.
– Det släpper inte. Jag kände ingenting när vi tävlade i Göteborg förra månaden, men när jag kom hem på måndagen hade jag så ont att jag inte kunde stänga bagageluckan. På två veckor kunde jag inte ens gå ut och kasta lite grand på grannens bana.

Handleden hindrar Jacobsen
Jonas har en vätskeansamling i handleden och ett av ledbanden som löper från handleden till lillfingret är skadat. Han har blivit erbjuden en operation, men med den följer risken att handleden försämras istället för att förbättras, och att försämringen blir bestående. Och den risken är Jonas inte beredd att ta.
– Jag älskar boule alldeles för mycket för att riskera att inte kunna spela alls, säger han.
Istället hoppas han på att kroppen ska ta upp vätskeansamlingen. Och en operation kan i vilket fall som helst inte rädda hans medverkan i årets VM.
– Hade jag gjort operationen idag hade jag ändå fått gå med gips hela sommaren.

Ingen He-Man
Jonas återvänder till tävlingen i Nordstan i mars, då han tillsammans med Joachim Andersson och Rickard Nilsson representerade det svenska landslaget. För trots att handleden då inte innebar några bekymmer kändes det ändå inte som Jonas önskade.
– Det hade ingenting med motståndarna att göra – jag blev inte ens upprymd av att möta fransmännen, vilket i sig kanske är ett problem, hade det varit för femton år sedan hade jag pratat om det i flera dagar – men där fanns matcher då jag var helt borta och då jag saknade något att falla tillbaka på.
Det var länge sedan Jonas tränade och tävlade regelbundet och han menar att det är vad som skulle krävas för att han skulle känna den säkerhet han vill.
– Jag kan kasta ett klot på 50 olika sätt och träffa, men nu kände jag inte att jag kunde luta mig emot någon av de kaststilarna när det blev lite kaos i huvudet, antagligen på grund av situationen med publik, kameror och ett nytt lag i Sverigejackor.
– Man är ingen He-Man. Och ingen Fazzino eller Quintais heller. Man kan inte gå ut och vara helgrym då. Och om jag när jag känner ”Hjälp mig!” inte kan falla tillbaka på ett säkert kast – vad ska jag falla tillbaka på? Ett SM-guld för tio år sedan?

Saknar självförtroendet
Med för många spöken i sitt eget huvud tror Jonas inte att han kan fungera som den ledare Niklas vill att han ska vara.
– När man behöver ta hand om sig själv blir det väldigt svårt att ta hand om andra.
Och även om Jonas erkänner att han är långt ifrån fullärd på det mentala planet, trots att han läst en hel del prestationspsykologi, tror han inte heller att ytterligare träning på det mentala planet skulle kunna ersätta den fysiska – att han skulle kunna bli den där lagledaren utan att bry sig ett dugg om sitt eget spel.
– Det är ju väldigt jobbigt att stå och missa och missa och missa. Ingen som gör det går sedan för att ta hand om laget. Man ser aldrig eller väldigt sällan en elitspelare, oavsett nation, som missar kula efter kula ta hand om sitt lag – han står vid lillen, går in i sig själv och undrar vad fan det var som hände.

Idag är Jonas Jacobsen inte lika full av självförtroende.

Rickard utan rätta orken
Även om förbundskaptenen efter Jonas besked stod utan lagledare – och trots att Rickard Nilsson inte är ledartypen som skulle kunna träda in hans ställe – ville han fortfarande helst ha med silvermedaljören från det inofficiella Singel-VM till det kommande, helt officiella, världsmästerskapet. Men också Rickard avböjde erbjudandet.
Han har inga svårigheter att förklara vad det är som får honom att tacka nej till en VM-resa till Tahiti.
– Det kvittar var någonstans det är. Hade det varit en semesterresa hade jag tackat ja. Men nu är det en resa som kräver sex månaders träning för att bli lyckad och jag har inte den kraften i kroppen – jag orkar inte helt enkelt.
Rickard berättar att han sedan en tid tillbaka är helt färdig när han kommer hem efter att ha jobbat en dag och att det är känsla han inte känner igen. Varifrån den kommer vet han inte.
– Men jag kan inte chansa på att det är bra om tre månader så att jag kan komma i form till VM. Jag är hellre pigg hemma än trött borta.

Rickard och Rocher möts inte igen på Tahiti.

Fel medspelare
Hade han fått med sig just de spelare han själv ville se hade han kanske, trots allt, gjort den där chansningen. Men förbundskaptenen var inte riktigt inne på samma linje som han själv. Och Rickard låter inte det minsta bitter för det.
– Nej, det är han som bestämmer och jag tycker att det är ett djävligt intressant lag han har tagit ut. Vid en första anblick är det rätt chockerande, men när man får höra hur Marklund tänker blir det förståeligt och spännande.
– Det är bara det att vissa personer funkar det inte med – det är inte svårare än så. Och ska man åka runt halva jorden, tillbringa mycket tid tillsammans under omständigheter där man kommer att känna sig trött både mentalt och fysiskt vill man ha med sig några man känner hyfsat väl och som man passar bra ihop med.  

Lovordar satsningen på Simon
Rickard har bara gott att säga om sin klubbkamrat i laget, Simon Åkesson:
– Marklund vill ha ett lag som skjuter mycket och då har han satsat helt rätt när han valt Simon – Simon vill skjuta jämt. Och han skiter precis i vem han möter – det har man sett när vi spelat Europacupen tillsammans. Det är där Kenneth kommer att vara bra – för att det ska bli något annat än skott. Ali är också väldigt offensiv.
Det är med spänning Rickard kommer att följa mästerskapet hemifrån och han låter helt ärlig när han säger det.
– Jag har tackat ja till mästerskap förut när det inte har känts hundra – och det har blivit piss av det. Och jag har spelat tillräckligt många VM för att inte ligga sömnlös över att jag inte är med på det här. De yngre killarna måste någon gång ta över och det är helt okej att den övergången börjar nu.