Sibirien segrade i soligt Skövde
Anders Csapó, Måns Daniel och Albin Plantin, Sibirien CP, vann årets upplaga av Nordic Petanque Fight efter att ha slagit Ulf Wallman, Roger Söder och Patric Larsson i finalen och det danska landslaget i semifinalen. En klass 1-varning från SMHI begränsade helgens spel en aning, men regnet lyckades inte ödelägga vare sig arrangemanget eller den exemplariska boulemiljön. Och solen återvände med besked.
Efter en fantastisk fredagskväll med boule i en försommarkväll som hämtad ur det riktiga sommarlovets idealidyll – där det danska landslaget först fram emot nattkröken, i dunkel belysning, lyckades avgöra den jämna finalen och besegra det svenska VM-laget, och där damlandslagets Signe Holgersson vunnit singelturneringen – var det med viss förvåning och stor besvikelse man klockan fem på lördagsmorgonen väcktes av åskan för att strax efteråt tvingas lyssna till vräkande regn.
Rejält morgonregn över centercourt
Dessbättre skulle det visa sig att besvikelsen var klart överdriven. När det var dags för spelstart klockan tio hade regnet både hunnit upphöra helt och göra en betydligt mer kraftlös comeback.
Tidigt spelavbrott
SMHI misstänkte emellertid att styrkan skulle återvända och att 50 millimeter skulle falla över banorna i Skövde på bara en timme, mellan halv fem och halv sex, och den klass 1-varning institutet utfärdade fick tävlingsarrangörerna att avbryta lördagens spel redan i lunchpausen, efter två spelade matcher. Eftersom tävlingen spelas med direktutslagning medelst ”Mayo-pool” hade de 68 lagen då hunnit delas in i fyra slutspel, A-D.
Franskt favoritfall i första matchen
De favorittippade fransmännen förpassades till C-slutspelet sedan de förlorat sin första match – mot Sibiriens Csapó, Daniel och Plantin – med 4-13. Trots att bröderna Fruyt bytt ut farsgubben mot en regional mästare lyckades de alltså inte heller i år hamna i A-slutspel.
I C-slutspelet hamnade även den kommande VM-spelaren Erik Lööf Ekström och hans lagkamrater Björn Folke Johansson och Jerker Malmsten sedan de förlorat mot Magnus Bergström, Stefan Blom och Patrik Thelaus med 9-13. Bland andra. Att Lindomes Giza, Holmström och Hugosson skulle få stryk av Pomme de Pins Stefan Almblad, Suzanne Månsson och Birgitta Thorell med 5-13 i första matchen var också ett av de mindre väntade resultaten.
Bästa landslag: Csapó, Holgersson och Rosquist
De tre övriga svenska VM-spelarna, Kenneth Köhalmi, Simon Åkesson och Ali Abdi Aden, förlorade den andra matchen, som kom att bli en lång kamp mot Sibiriens Jimmy Bursell, Robin Johansson och Jesper Skult, och hamnade därmed i B-slutspelet.
Redan vid det här laget stod det också klart att landslagets Camilla Csapó, Signe Holgersson och Malin Rosquist skulle bli tävlingens bästa damlag. De stannade kvar i A-slutspelet efter att på centercourt ha slagit den norske VM-spelaren Ronny Gudmundsen och hans landsmän Marius Breimo och Ståle Baksetersveen med 13-12.
Deras landslagskolleger Anna Theander och Tove Orrbeck, som spelade tillsammans med före detta landslagsspelaren Matilda Boström, hamnade i B-slutspelet efter att ha förlorat mot andra landslagskolleger – Lotta Larsson och Linda Silverberg. Eftersom de också hade herrlandslagets förbundskapten Niklas Marklund i sitt lag kunde de emellertid inte komma ifråga för dampriset. Detsamma gällde Jenny Hamberg och Pia Terestchenko, som tillsammans med Lars Ekroth också höll sig kvar i A-turneringen.
Leffe Bäckström fokuserar.
Snygg start av danskar och svenska veteraner
Eftersom det fortfarande dröjer några år innan Peter ”Bengan” Bengtsson passerat veterangränsen kunde de båda veteranlandslagsspelarna Leffe Bäckström och Simon Cohen (som värmde upp inför EM i Luleå genom att spela tillsammans med Bengan) inte kamma hem priset som bästa veteranlag. Det gick istället till hemmadistriktets May-Britt Andersson, Gerd och Bertil Tunje som tog sig till åttondelsfinal i B-slutspelet.
Bäckström, Cohen och Bengtsson tog en solklar plats i A-turneringen genom två 13-0-segrar. Att de på söndagsmorgonen värmde upp ordentligt inför åttondelsfinalen på centercourtbanan räckte emellertid inte när deras motståndare Joachim Andersson, Kristian Eklund och Jonas Jacobsen bemästrade densamma med sitt höga läggspel.
Solen var nu tillbaka. Faktum är att den återvände redan på lördagskvällen och att SMHI:s varning visade sig vara falsk – det kom aldrig någonting som påminde om monsunregn och med facit på hand hade spelet aldrig behövt avbrytas. Banorna torkade upp igen och på de hårda gångarna i Kyrkparken fick Andersson, Eklund och Jacobsen inte läggspelet att stämma som på centercourten. De danska landslagsspelarna kunde plocka hem en övertygande seger i kvartsfinalen.
Halmstad Petank nära i år igen
I åttondelsfinalerna försvann också samtliga kvarvarande damlandslagsspelare ur A-slutspelet. Det norska herrlandslaget gjorde dem sällskap efter kvartsfinalen, som Daniel Gillan, Carljohan Möller och Pablo Patron komfortabelt vann med 13-2.
Den jämnaste kvartsfinalen kom att stå mellan Halmstads Skagerlund, Silfverberg, Wiede och Sibiriens Csapó, Daniel, Plantin. Sedan båda lagen missat utgångslägen flera gånger lyckades sibirierna till slut säkra semifinalplatsen.
Där de kom att vinna över de danska landslagsspelarna Henrik Sele, Morten Junge Olsen och Lasse Dithmar, som till en början inte hittade spelet alls på den allt hårdare centercourtbanan. När danskarna väl kom in i matchen hade svenskarna redan fått ett rejält övertag.
– De började skitdåligt. Och när de sedan började skjuta och träffa började vi skjuta carreauer, säger Albin Plantin efteråt – påtagligt nöjd med att ha besegrat fjolårsvinnarna.
– Men vet ju att när de börjar elda kan de vända ett underläge med 0-10 mot vilka som helst om man inte hänger på. Men det gjorde vi.
13-5 till Stockholmsklubben blev slutställningen.
Snöpliga skott från Patron
Den andra semifinalen – där Gillan, Möller och Patron fick möta BK Strands Roger Söder och Patric Larsson, som tillsammans med den numera norsklicensierade Ulf Wallman hade besegrat det andra Sibirienlaget (Bursell, Johansson, Skult) i kvarten – fick ett ovanligt snöpligt slut för det stockholms-göteborgska blandlaget.
Efter att ha hämtat upp ett stort underläge till 11-11 lyckades Pablo Patron skjuta lillen två gånger i samma runda – utan att den lämnade banan. Vid det sista skottet studsade den mot klotet bakom i riktning mot skytten själv och landade en dryg meter från ursprungsplatsen vid sidolinjen, mitt i banan. Efter det kunde motståndarna utan svårigheter ta hand om de sista två poängen och finalplatsen.
Pablo Patron efter det andra lilleskottet i semifinalens avgörande runda.
Ångestfri (och ospännande) final
Kanske kände de inte att de riktigt var värda finalplatsen – för väl där fick de ingen ordning på läggspelet och kom aldrig riktigt in i matchen. Till skillnad från de sibiriska motståndarna, som klättrade upp till 10-0 innan de släppte några poäng. Finalen slutade 13-6 och blev aldrig spännande – Anders Csapó, Måns Daniel och Albin Plantin var de självklara segrarna.
– Det var väl inte helt väntat kanske, säger Albin Plantin, som berömmer sina båda lagkamrater och menar att de svåra och hårda banorna passade deras lag, bestående av ”två mittspelare och en läggare”.
– Vi lade extremt bra. Det är det vi har vunnit på. Skyttet var mera fladdrigt, skrattar han, vi sköt sju raka carreauer i slutet av matchen mot danskarna men stundtals var det rätt dåligt.
Den enda gången vinnarna var riktigt illa ute var i kvartsfinalen mot Halmstad Petank.
– Den matchen kunde väl om man ska vara ärlig ha slutat hur som helst. Johan Skagerlund lade också riktigt bra och deras skytte var bättre än vårt. Men vi hade fler lägg. Det var en 50/50-fajt där båda lagen kunde gå ut flera gånger. Djävligt lång var den också, säger Albin.
Så flinar han igen.
– Men det är ju kul med den där djupa, djupa ångesten.
Många nöjda med helgen
Att den andra trippeltävlingen, som skulle startat efter åttondelsfinalerna på lördagen, frös inne på grund av falsk regnflagg blev den enda missen under helgen. Eftersom söndagens dubbeltävling inte startade förrän klockan två blev det för en del av det halva startfält som på söndagsförmiddagen åkt ur tävlingen inte mer än tre matcher att spela. Men desto mer att titta på i den förnämliga boulemiljön. Och tävlingens Facebooksida är full av beröm.
Tävlingsgeneral Mattias Thorell är övertygad om att deras arbete och goda relationer med sponsorer i framtiden kommer att ta fler utländska lag till tävlingen. Och hoppas på ännu större uppslutning från de svenska nästa år.
– Nästa år SKA vi bli fler än 68 lag, säger han.
Solbelyst centercourt under finalen.
Magsjukt landslag vann till slut
De svenska herrlandslagsspelare som i oktober ska spela VM vann sina respektive slutspel (B och C) och trippeln i B-turneringen såg ut att trivas och fungera bra tillsammans. Även om landslagssamlingen inte riktigt blev vad den var tänkt att bli, eftersom Kenneth Köhalmi av allt att döma smittades av den magsjuka förbundskapten Niklas Marklund kanske trots allt inte återhämtat sig ifrån innan han strålade samman med sina spelare i Skövde. Vilket ju inte gör B-segern mindre aktningsvärd.
4 klot kan vara bättre än 6
Till årets minnesvärda händelser hör också att Coccinelletrippeln bestående av Anders Larsson, Björne Johansson och Tobias Svensson – som hamnade i C-slutspelet efter att ha förlorat öppningsmatchen mot Gillan, Möller och Patron – vann söndagens åttondelsfinal med fyra klot. Tobias Svensson försov sig och dök inte upp förrän vid ställningen 11-5. Då fick han från publikplats se sina lagkamrater Anders och Björne avgöra matchen.
Kvartsfinalen, med Svensson tillbaka i laget, slutade inte lika lyckligt…
Vann valfri resa
Lyckliga var däremot Lejonkulans Mari Månsson och Ann Gustafsson. Mari spelade i Skövde sin första bouletävling utanför Linköping – trots att den ett tag såg ut att frysa inne. Anns sambo, Kenneth Johansson, skulle också ha varit med i laget men skadade ryggen och var tvungen att ställa in. Maria Bergström, Boda Boule Fighters, saknade medspelare och hoppade in i hans ställe. Den helt nya trippelkombinationen landade i C-slutspelet och inför åttondelsfinalen ringde Ann till sambon:
– Om vi slår nästa lag får du bjuda mig på en resa – jag väljer resmål och du betalar.
Kenneth frågade vilket nästa lag varm, fick reda på att det var fransmännen och tyckte nog att förslaget verkade rimligt.
När nästa telefonsamtal från Ann kom, och hon berättade att det blev seger med 13-8, trodde han inte på vad han hörde. Sedan han fått höra det också från Maria Bergström, som han aldrig träffat, verkade det sjunka in.
– Då får jag väl ta ett lån, replikerade han – men Ann lovar att hon inte ska välja någon alltför avlägsen destination.
– Så elak är jag inte.
En öppen turnering i Köpenhamn blir det nog, tror Mari – som blivit lovad att få följa med. Och det är inget tvivel om att hon var nöjd med att få spöa franska boulister på den första tävlingen utanför kommungränsen. Det hörs tydligt på tonfallet när hon säger:
– De var skapligt frustrerade i slutet. Jag trodde att de skulle explodera. De trodde väl att de bara behövde ställa in skorna för att slå tantlaget.
Publicerad: 2014-05-27
Senast uppdaterad: 2016-06-07