Svenskt brons i världens första VM

Ett VM-brons för Jessica Johansson och en plats i sextondelsfinal för Anders Csapó. Det blev det svenska resultatet av historiens första Singel-VM. Vann gjorde Yolanda Matarranz, Spanien, och Claudy Weibel, Belgien.

Förra året skickade det internationella bouleförbundet, FIPJP, upp testraketen. Manliga boulespelare från 32 nationer bjöds in för att tävla i singel – om tävlingen blev lyckad skulle en officiell VM-klass införas nästa år.
Sverige representerades då av Rickard Nilsson som i den hårda konkurrensen, med coachning av förbundskapten Niklas Marklund, slutade på en ovanligt hedervärd andraplats. Vann gjorde, som väntat, hemmanationen Frankrikes Dylan Rocher.

89 spelare
I år var det så dags. Ett riktigt VM i singel. För både kvinnor och män. Arenan var densamma som vid försöket – Boulodrome Henri Bernard i Nice – samt den intilliggande Gé Gallaratto. Deltagarna var nu betydligt fler – 49 män och 40 kvinnor.
Niklas Marklund hade den här gången valt att skicka Anders Csapó, segrare i 2014 års Singel-SM. Albin Plantin skickade Jessica Johansson.

God svensk start
De svenska spelarna fick en god start. Anders Csapó ställdes mot Jake Caston, Wales, och vann enkelt med 13-1. Jessica mötte Österrikes Michaela Kinberger och vann lika enkelt hon: 13-4.
Det var lätt att finna sig tillrätta i ett vårvarmt Nice. Solen sken och matcherna kunde i princip lika gärna ha spelats på utomhusbanorna mellan de båda hallarna.

Matcherna kunde nästan lika gärna spelats på utomhusbanorna.

I andra mötet ställdes Jessica mot en av förhandsfavoriterna – Tunisiens Mouna Beji. Jessica inledde starkt, träffade merparten av skotten och tog ledningen med 5-3. Sedan fick hon lite problem – skotten blev till hattar och duttar och tunisiskan tog nio raka poäng.
Efter en carreau en place 30 centimeter framför lillen var Jessica emellertid tillbaka. Dessvärre hann hon inte med att plocka fler än fyra poäng innan Beji kunde räkna hem sitt sista. 9-13, men förlusten sved inte – åtminstone inte för oss på läktaren – särskilt illa. Spelet lovade gott och en förlust mot just Beji skulle i alla fall ge gott om buchholzpoäng.

Tunisiens Mouna Beji lyckades besegra Jessica.

Onödig förlust mot Litauen
Anders hade det kämpigare mot litauern Linas Budrikas. När bara en runda återstod av den tidsbegränsade matchen låg han under med 6-9 och var med andra ord tvungen att spela hem en trea. Det blev inte mer än en etta och förlusten – i en match som han egentligen borde ha vunnit – var ett faktum.
I nästa rond svarade veteranen Alfredo Mazza från San Marino för motståndet. Och den här gången gick matchen rätt väg – Anders vann med 11-8.

Jessica fick möta Angela Gaughan, England, som överraskande vunnit båda sina föregående matcher – mot Andorra och Malaysia. De engelska segrarna framstod som än mer överraskande när man bevittnade spelet i den tredje matchen. Jessica vann enkelt med 13-3.

Fel i lottningen
Båda svenskarna hade alltså två vinster och en förlust efter tre spelade matcher. För Jessica återstod bara en match i grundspelet, medan Anders skulle spela två.
De annonserade förutsättningarna var att de åtta högst rankade efter grundspelet skulle gå direkt till åttondelsfinal, medan de sexton därpå följande skulle spela en direktutslagningsmatch om de återstående åtta platserna.
Vid det här laget stod det också klart att FIPJP som vanligt inte lyckats arrangera ett världsmästerskap utan allvarliga fel.
Tittade man i resultatlistorna fanns flera felaktigheter. Bland annat kunde man där läsa att den australiska damen hade besegrat den danska med 13-6 – när det i själva verket var precis tvärtom.
I ett rent matematiskt spelsystem som det schweiziska – där varje match som spelas beror på resultatet i föregående matcher – får ett felaktigt resultat i tabellen konsekvenser för hela den kommande lottningen.

Jessica klar för åttondel
Jessica skulle således inte alls ha mött Libby Sowter från Australien i sin sista schweizermatch. Men så blev det nu. Och ännu en bekväm svensk seger: 13-1.
Med tanke på att motståndet för Jessicas del inte blivit det tyngsta kunde hon inte räkna med särskilt många buchholzpoäng. Å andra sidan hade hon tre vinster av fyra tänkbara och kunde ändå känna sig säker på avancemang.
Detta trots att vi efter grundspelet fick reda på att FIPJP:s tävlingsledning ändrat förutsättningarna för det fortsatta spelet. Istället för att de 24 främsta spelarna gick vidare valde den att, i damklassen, gå direkt på åttondelsfinaler och skicka vidare bara de 16 första.
Därmed blev Nur Ain från Malaysia den sista spelaren att ta sig vidare – istället för Norges Lisbeth Fossen, som tillsammans med ytterligare sju spelare hade anledning att känna sig rätt både blåst på konfekten och irriterad.
Jessica slutade på plats 12 efter grundspelet och skulle därmed möta den femterankade schweiziskan Laure Muriset i åttondelen.

Ryskt motstånd i sista matchen
Anders hade under tiden besegrat danske Kasper Bak Laursen med 13-8 och – med undantag av ett par vändor – spelat riktigt flott.

Anders Csapó slog Kasper Bak Laursen.

Därmed kunde Anders redan nu känna sig säker på avancemang. Ytterligare en seger och han skulle ha chans att hamna bland de åtta som tog sig direkt till åttondel.
Victor Sudnik från Ryssland stod för motståndet i den sista grundspelsmatchen. Han visade sig vara en oväntat kompetent spelare och det blev en riktigt bra – och spännande – match.
Båda spelarna hade en del otur med sina skott, som emellanåt blev till halvträffar, men mestadels kontrollerade de sina klot och följdes poängmässigt åt. 1-4 blev till 6-6 och svensk ledning med 10-6. När bara en runda återstod att spela stod det 10-10. Efter två taskiga lägg från Anders sida kunde ryssen knipa matchens sista poäng och segern.

Italiens Diego Rizzi (den enda med fem vinster), Marockos Abdessamad El Mankari, Tunisiens Sami Atallah, Frankrikes Dylan Rocher, Thailands Thanakorn Sangkaew, Turkiets Selim Dedemoglü, Madagaskars Hariliva Andriana Solo och Senegals François N’Diaye blev de åtta spelare som tog sig direkt till åttondel.

Anders till sextondel mot Israel
Det såg ut som om det skulle bli ett returmöte med ryssen för Anders del. Men då det visade sig att norske Benny Bel-Lafkih, som just lyckats kontrollera sina rejält darrande nerver och vinna den avgörande matchen mot andorranen Alexandre Giraud med 13-12, inte fått sin seger av tävlingsledningen – som istället noterat vinsten för Andorra – via sin förbundskapten rättade den slutliga tabellen blev det istället Benny (som alltså klarade sig kvar i turneringen) som ställdes mot Sudnik, medan Anders skulle möta israelen Amit Bashari.

Nice.

Den första dagen slutade således med svensk glädje och båda spelarna kvar i VM-turneringen. Samarbetet mellan spelarna och de båda coacherna – Stefan Holmström och Albin Plantin – fungerade fint och alla såg ut att trivas på banorna i Nice.

17:e plats för VM-debutanten
På lördagsförmiddagen inledde Anders med att dominera sin sextondelsfinal och från läktarplats kändes det inledningsvis inte som någon fara för fortsatt spel. 4-0 blev till 4-4, så 8-4 och 8-8 – och nu var det svenska spelet darrigt. Trots flera dödade lillar och en lång toalettpaus – Anders match var den sista av sextondelsfinalerna (som inte spelades med tidsbegränsning) att avgöras – ville det sig inte. Israelen vann med 13-8 och Anders slutade på en delad sjuttondeplats i sitt första VM.

Lite synd, med tanke på att den sista matchen och den mot Litauen var de enda där insatserna från Anders sida lämnade en del övrigt att önska.
Anders själv var långt ifrån otröstlig efteråt. Han verkade nöjd med sitt mästerskap och var mest förvånad över att det inte alls känts så pirrigt som han hade föreställt sig att det skulle göra.

Klar seger och klar för kvart
När Anders avslutat sin insats var det dags för Jessica att ta sig an schweiziskan.
Hon var påtagligt tagen av stundens allvar när hon klev in i finalspelet. De första rundorna såg en aning krampaktiga ut och hon fick inte kontroll på vare sig skott eller lägg.

Lauriset spelade hem tre poäng i första rundan och fyllde på med ytterligare en omgången efter. Men i den tredje vändan missade hon skott med sista klotet och Jessica kunde knipa en poäng. Och sedan tog hon kontrollen över läggspelet. Lauriset fick inte med sig ett enda poäng till och Jessica spelade till sig en plats i kvartsfinal.

Förbluffande motstånd i kvarten
Där ställdes hon mot bulgariska veteranspelaren Marina Shoileva-Tepavicharova, som i sin åttondel lyckats vända på siffrorna från fredagens möte med israeliska Sivan Siri och slagit ut henne med 13-4.
Att hon tagit sig så här långt i en VM-turnering framstod som snudd på magiskt – hon saknade helt teknik för skytte och snudd på spel överhuvudtaget. Men enligt uppgift hade hon besegrat även tyska Indra Waldbüsser under fredagen.
Jessica kunde utan problem gå segrande ur striden. Matchen slutade 13-4 och en svensk medalj var bärgad.

Inga franska medaljer
De herrar som vunnit sina sextondelsfinaler lottades i åttondelen mot de åtta som direktkvalificerat sig dit. N’Diaye slog ut israelen och norske Benny fick se sig besegrad av El Mankari. Belgaren Claudy Weibel lyckades slå ut thailändaren Sangkaew – som under fredagen visade upp ett helt bländande spel och såg ut att bli en solklar finalfavorit – med 13-8. Spännande blev också matchen mellan tunisiern Atallah och spanjoren Martínez – den slutade 13-10 till Tunisiens fördel.
I kvartsfinalerna fortsatte Weibel att eliminera förhandsfavoriter genom att slå ut Dylan Rocher och snuva Frankrike på ännu ett VM-guld. Spaniens Yolanda Matarranz hade i sin kvart besegrat Audrey Bandiera i damklassen och det stod därmed klart att det inte skulle bli några franska medaljer överhuvudtaget.

Frankrikes Audrey Bandiera blev utslagen i kvartsfinal - precis som landsmannen Rocher.

Thailändsk världsmästare väntade i semi

Nantawan Fuangsanit.
Jessica skulle i semifinalen få möta den regerande trippelvärldsmästaren Nantawan Fuangsanit, Thailand. I den andra ställdes Matarranz mot belgiskan Camille Max, som i kvartsfinal slagit holländska Frances Van Donge med 13-0.
Thailändskan ville som vanligt spela kort (sju och en halv – åtta). Jessica hamnade i underläge med 1-5. Hon träffade ungefär vartannat skott och blev sned på de övriga. Någon träff blev bara en dutt. Men vid ställningen 3-6 träffade hon samtliga skott och kvitterade.

Fuangsanit lägger in den trettonde poängen i semifinalen.

Dessvärre tappade Jessica lite av läggspelet mot slutet av matchen och det blev inga fler poäng. Men ett VM-brons till Sverige.

Tunisiska glädjetårar
I den andra semifinalen vann Matarranz över Max med 13-10.
Herrarnas semifinaler spelades först på söndagsmorgonen. Weibel är morgontrött och brukar ofta ha svårt att komma igång när det är tidig spelstart. Men hade uppenbarligen hittat något knep – han tog ledningen över Rizzi med 8-0 innan italienaren fick något poäng. Och fler än sju blev det inte.
Atallah blev så lycklig när han besegrade marockanen El Mankari att han föll på knä och började gråta.

Tunisiern Sami Atallah bröt ihop av lycka över finalplatsen.

Välspelande världsmästare
I damfinalen, som var mycket välspelad, gjorde Matarranz inte många misstag och hon kunde till slut vinna över Fuangsanit med 13-8. Därmed blev Matarranz, från Spanien, den första singelvärldsmästaren någonsin. Glädjen i det spanska lägret var översvallande.

Yolanda Matarranz är världsmästare i singel.
Herrfinalen var ännu mer välspelad. Både tunisiern Atallah och belgaren Weibel bjöd på bländande boule. Weibel var mer än åttiofemprocentig och kunde efter en timmes spel kalla sig för världsmästare.

Claudy Weibel blev världsmästare i herrklassen.

Nöjd bronsmedaljör
Bortsett från att det internationella förbundet borde lämna över ansvaret för tävlingsledning vid sina världsmästerskap till någon som vet hur man gör (det finns, som vi vet, många att välja på) var det första singelvärldsmästerskapet lyckat.

De spelare som tog sig allra längst visade hur boule petanque ska spelas. Stämningen var precis som vädret – lysande och full av värme. Världsmästarna är i allra högsta grad värdiga och de svenska resultaten goda. Ett VM-brons är verkligen inte fy skam.
Jessica var med rätta nöjd och såg riktigt glad och välmående ut i Nice.
– Jag är nöjd. Med medalj och med mitt läggspel. Men skyttet var inte helt hundra och jag ville haft en ädlare valör på medaljen, säger hon när hon återvänt till Sverige, där Svenska Bouleförbundets Kerstin Hjelm mötte henne med en stor blombukett.

Damernas prispall.

”Sverige kan vara stolt”
Det är väl inte omöjligt att hon får en chans att förädla den så småningom. Och så väldigt mycket ädlare kunde den inte blivit heller nu. På förhand hade Jessica själv tippat att det var hon som skulle stå i finalen mot Matarranz och att thailändskan skulle ha eliminerats i semifinal. Som tänkbar fjärde semifinalist nämnde hon Mouna Beji. I verkligheten blev Beji butslagen i kvartsfinal – av VM-trean Camille Max. Så hennes förmåga som semifinaltippare kan inte heller bli mycket bättre.
David Le Dantec, den svenske förbundskaptenen, var inte på plats under världsmästerskapen, men följde spelet på distans och konstaterar att Jessica definitivt tagit plats bland världstoppen.
– Hon var så nära finalen, men framför sig hade hon också en fantastisk spelare. Thailand är avgjort bäst i världen – och Spanien alldeles bakom. Jag är övertygad om att Jessica med den här bronsmedaljen har samlat på sig mycket erfarenhet för framtiden. Sverige kan verkligen vara stolt över henne!

FIPJP:s ordförande, Claude Azéma, verkade inte lika nöjd som vi andra med den svenska bronsmedaljen.

Tunisiens superhjälte Sami Atallah.

Någon spansk nationalhymn lyckades FIPJP inte hitta, så den spanska förbundsordföranden, Hortensia Hermida Torres, fick själv sjunga den.

Herrarnas prispall.
 

Läs Jessicas egna ord om VM-äventyret här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..