Svenska bronsbrudar slog franska mästare

Sveriges U23-damer åkte till EM och vann brons. De regerande mästarna från Frankrike försvarade guldet och titeln. Ett enda lag lyckades besegra dem. Det svenska.

Att Noon Geffenblad, Jessica Karlsson, Cajsa Qvarnström, Malin Sares och deras coach Albin Plantin svarade för en ordentlig boulebragd vid årets EM i holländska Nieuwegein råder det inget tvivel om.

Fin lottning trots starka fransyskor
De svenska damerna hade som sista lag ifrån sin kvalgrupp tagit sig till finalhelgen och var inför den rankade som lag sex eller sju av de åtta.
Lottningen blev tacksam och såg bra ut på pappret. I den svenska gruppen fanns visserligen de regerande mästarna från Frankrike, men inget av de övriga favoritlagen. Värdnationen Holland och det turkiska laget skulle damerna ha hyfsat goda möjligheter att slå – och kanske skulle de tack vare det lyckas bli ett av de båda lag som tog sig till semifinal.
På fredagskvällens uppvärmning, då samtliga deltagare besökte hallen för att testa de svåra banorna, var det omöjligt att inte imponeras av fransyskorna. De unga damerna – med Audrey Bandiera, silvermedaljör i seniorernas EM-skytte och given medlem av det landslag som om ett par veckor ska spela Dam-VM i Thailand, som klippa – kastade knappt ett klot fel.

Onödigt jobbig förlust mot Turkiet
Alltså kändes det som om lördagsförmiddagens inledande förlust mot Turkiet skulle ställa till det en hel del för svenskarna.
Det var en onödig förlust, dessutom. Det svenska laget förde trippelmatchen och hade den under kontroll hela vägen fram till segern med 13-7.
Den turkiska singelspelaren skötte sig riktigt bra i nästa rond. Malin Sares hängde med fram till 5-7 men lyckades inte snuva henne på fler poäng. Alltså skulle mötet avgöras av dubbeln, där det vid singelns slut stod 1-7 trots att de turkiska dubbeldamerna inte spelat något vidare. Det gjorde dessvärre inte Cajsa Qvarnström och Jessica Karlsson heller, i den här matchen. Och inte blev det bättre när Noon Geffenblad kom in istället för Jessica vid ställningen 4-7.  Matchen slutade 4-13 och mötet 1-2.

Räknade på kvoter
I det andra mötet väntade Frankrike och det damlag som coachen Albin Plantin utnämnde till det bästa han någonsin sett – Audrey Bandiera, Anaïs Lapoutge, Cindy Peyrot och Alison Rodriguez.
Förhoppningen var att Holland, som förlorat mot Frankrike, skulle slå Turkiet med 2-1 medan svenskarna tog sig an fransyskorna – så att Sverige kunde knipa en semifinalplats genom att vinna över Holland med 3-0 i gruppspelets sista möte. Då skulle alla utom Frankrike ha en vinst var och Sverige gå vidare med bästa matchkvot.
Om Sverige inte lyckades slå Frankrike, alltså.
En möjlighet undertecknad betraktade som så liten att jag slog mig ned vid herrarnas bana för att se dem möta Tyskland.

”You never know…”
Det europeiska förbundets ordförande, Mike Pegg, slog sig ned bredvid för att diskutera det ena och det andra.
Det gick sakta i herrarnas match. Svenskarna plockade bara enpoängare och efter en halvtimme stod det 3-0.  Mike frågade vilka damerna mötte, jag svarade och tillade att jag bedömde de svenska chanserna som ganska små.
– You never know…, sade Mike.
Det låg det ju något i, så jag gick till den andra delen av hallen för att kolla ställningen i damtrippeln.
4-2!
Som blev 6-4 och, efter en runda där Cajsa, Malin och Jessica spelade otroligt bra och faktiskt hade möjlighet att ta ytterligare poäng, 9-4.
I rundan efter lyckades svenskarna tyvärr inte alls. Efter Frankrikes andra klot spelade de sig tomma. Bandiera hattade den svenska tvåan med sitt första skott, missade det andra och möjligheten att ta en femma. Men läggaren Rodriguez kompenserade med att skjuta kalle och Frankrike kunde ändå kamma hem en fyra.
I rundan efter sköt Peyrot två träff och Bandiera en doublé, vilket innebar att de lugnt kunde rulla in sina två sista klot för fem poäng och vunnen match.

Alison Rodriguez, Cindy Peyrot och Audrey Bandiera lyckades till slut vinna trippeln mot Sverige. Men inte mötet. Foto: Jac Verheul.

Seger över bästa damlandslaget
Svenskarna hade nästan vunnit över den bästa damtrippel deras coach hade skådat. Och fransyskorna var skakade. Det märktes inte minst i den därpå följande dubbeln. Malin och Jessica tog ledningen över Rodriguez och Peyrot med 6-1. Samtidigt låg Cajsa under med 3-6 i singeln.
Och tog därefter sju raka poäng. När det efter ytterligare tre rundor stod 11-9 hade Malin och Jessica en betryggande ledning med 11-1 i dubbeln.
Bandiera hade lagt sitt sista klot som poäng på högersidan, i linje med Cajsas tvåa. Cajsa vände sig till Albin där hon stod med sitt sista klot, eftersom risken att kontra det egna klotet vid skott var påtaglig.
– I så fall tar du henne i nästa runda, svarade Albin och de enades om att det vore rätt gött att avsluta med kalle-match.
Och SÅ GÖTT det VAR! Pang! Cajsa Qvarnström – Audrey Bandiera: 13-9!

Att Frankrike bytte in Anaïs Lapoutge hjälpte inte. Några minuter senare:
Malin Sares/Jessica Karlsson – Alison Rodriguez/Cindy Peyrot (Lapoutge): 13-1!
Och Sveriges U23-tjejer hade nu besegrat det bästa det bästa damlandslag deras coach hade skådat.
En boulebragd långt utöver det vanliga.

Nervöst avgörande mot hemmanationen
Holland vann dessbättre över Turkiet, vilket innebar att lördagskvällens sista möten blev helt avgörande. De båda lag som vann skulle ta sig till semifinal. Frankrike-Turkiet, Holland-Sverige.
Lieke van der Voort var den enda holländska dam som hade imponerat så långt – och det intrycket stod sig under större delen av den långa och jämna trippeln också. Tråkigt nog kom de svenska spelarna inte upp till samma nivå som mot Frankrike och när det efter nästan två timmar stod 11-11 lyckades holländarna avgöra.
Svenskarna var alltså pressade att på nytt göra som mot Frankrike – och som i flera av kvalspelets möten – vinna dubbeln och singeln.
Malin och Jessica ångade återigen på som tåget i dubbeln och när det stod 10-0 i den verkade det ganska klart att det hela skulle avgöras i singeln. Där det stod 8-8 i mötet mellan Cajsa och van der Voort.
Jag vet inte om Cajsa var lika nervös som jag när 11-10 blev till 12-10 och matchboll. Hon vann den avgörande rundan hur som helst och när Malin och Jessica en stund senare knöt ihop dubbelsäcken med 13-7 stod det klart att Sverige tagit sig till semifinal.

Rejäl boulebragd trots semiförlusten
Som gruppetta, före Frankrike, dessutom. Vilket innebar att det blev tvåorna ur den andra gruppen, Italien, som skulle stå för motståndet i semin. Fransyskorna ställdes mot belgarna.

Italien: Jessica Rattenni, Laura Cardo, Martina Simonotto, Sara Dedominici, Claudio Mamino
Sverige: Albin Plantin, Malin Sares, Cajsa Qvarnström, Jessica Karlsson, Noon Geffenblad. Foto: Jac Verheul. 

I söndagsmorgonens semifinal förlorade svenskarna på nytt trippeln. Trots att det under första halvan av matchen kändes som om Sverige var det bättre laget och trots att italienskorna inte spelade överdrivet bra. Cajsa fick ett gult kort för att hon använde en blöt trasa att torka kloten med och verkade ha störts en del av det. Albin bytte in Noon istället, men hon hann bara spela en runda innan det var över.
Det svenska dubbelvapnet såg lika väloljat ut nu som tidigare. Malin och Jessica tog ledningen med 7-0, Laura Cardo och Sara Dedominici verkade chanslösa.
Tråkigt nog spelade Jessica Rattenni riktigt bra i singeln och Cajsa kämpade i motvind. 2-6 blev 3-8 och vid ställningen 4-12 var Cajsa bara någon millimeter ifrån att skjuta lillen och rädda sig kvar i matchen. Men istället kunde Rattenni avgöra och ta Italien till final.

Frankrike-Italien. Foto: Jac Verheul.

En final fransyskorna vann med siffrorna 13-1, 13-3, 13-0.
De överlägsna mästarna besegrades bara av ett enda lag. Det svenska.

***

Före semifinalen, när gruppspelet var över, fick jag ett mejl från CEP-ordförande Pegg. En viktig påminnelse.
Det innehöll bara en bild. Och en rubrik:
”You never know…”