Okej då - Frankrike är bäst!

Nu är äventyret med Eurocup avslutat och jag sitter hemma i köket och summerar det hela.

Först och främst kan jag konstatera att vi kommit tillbaka till Sverige hela och rena vilket med mig som reseledare var en smula osäkert om det skulle ske. En stor framgång på så sätt.

När vi anlände till staden Angoulême med tåg på torsdagskvällen gick några av oss för att fixa hyrbilar. Övriga väntade på tågstationen. Väntan blev lång och Leo ringde då från hyrbilsfirman till Fride på stationen och frågade honom om han såg vår hyresvärd i form av en skäggig gubbe. Fride gick runt och letade och hittade en sådan utanför stationshuset. Han gick fram och frågade om han väntade på att ta emot många människor, mer än 10 st? Gubben hostade, vaknade till och tog genast glatt fram ett stort kuvert. Aha, kanske hyreskontraktet, tänkte Fride, men det visade sig bara vara en massa knark. Stackar’n trodde han skulle få sälja knark till mer än tio personer. Efter den trevande inledningen lyckades vi till sist få våra bilar och köra ut på den franska landsbygden till vår lilla herrgård som vi hyrt.

Bild 1: Huset vi hyrde 12 km från boulehallen

För lagkapten började fredag morgon med ett långt letande efter sekretariatet. Efter tre dagar i hallen är jag fortfarande inte helt säker på var den låg. Nederländske lagkaptenen var dock mycket vänlig och hjälpte oss till rätt banor. Gällande själva spelet började det bra med seger mot Nederländerna genom att vi vann fyra singlar, en dubbel och en trippel, vilket ger precis 16 poäng och seger med minsta möjliga marginal. 

Därmed fick vi möta Frankrike i form av klubben Lyon som hade vunnit alla matcher mot Lettland. Deras mest kände spelare är boulelegenden Christian Fazzino, men det skulle visa sig att alla deras spelare visste hur man spelade kula. U-23 landslagsspelaren Joseph Molinas ryckte dock till av förskräckelse när han såg Robert Ulfsson. Minnesbilden satt tydligen kvar från Sveriges seger över Frankrike i kvartsfinalen på U23-EM i oktober. Den stora frågan bland sörbyängarna var dock vem som skulle få lira mot Fazzino? Alla dreglade vid tanken. Leo lyckades hämta info från letterna att Fazzino spelade singelmatch nummer 3 mot dem och anmälde sig snabbt till den matchen. Lurigt nog hade Fazzino nu bytt till singelmatch nummer 4 och Oskar fick äran att försöka klå en kändis. För mig var det mycket njutbart att se en spelare jag lärde känna som en talangfull 13-åring nu stå och lira mot en världsspelare i Eurocup. Trots mycket bra spel från Oskars sida blev det svårt att vinna omgångarna. Fazzino tog det på allvar, det märktes. Vid ledning 10 - 2 gick han fortfarande fram och tillbaka flera gånger och stirrade på gruset och koncentrerade sig som om det var hans viktigaste lägg i livet innan kulan levererades. En lång match blev det men förlust för Oskar med 4 - 13.

När jag summerade singelspelet stod det helt klart för mig vi hamnat i ett besvärligt läge. Förlust i alla singlar. I dubbelspelet blev det inte lättare. Noterbart är dock att Leo och Robert spelade så bra mot Fazzino att han blev utbytt. Torsk ändå med 9 - 13 till sist och inga dubbelvinster heller. Tripplarna behövde därmed inte spelas. Vi åkte hem till herrgården och hämtade kraft inför skiljematchen som väntade nästa dag.

Lördag morgon och nytt möte med Nederländerna som slagit ut Lettland. De nederländska spelarna var nu riktigt uppvärmda och vi låg under i alla singlar ett tag, men Adam Nilsson gör en kanonmatch och vinner sin. Leo och Lucas lyckas också vända sina matcher till vinst. Sista matchen som pågår är damsingeln mellan Lotta Larsson och Sandy Rikkers. Allt fokus hamnar nu på den matchen. För ett dygn sedan vann Lotta med 13 – 12 mot samma motståndare och nu var det mycket jämt igen. 12 – 12 och ett klot kvar att spela i matchen.

Lotta har ett skott på tio meter för match och sätter det. I full glädje springer alla gröngölingar ut på planen, skriker och kramas. Möjligen blev det vårt fall, jag vet inte? För med ledning 4 – 2 i antal singlar trodde vi tydligen att det var klart. Torsk i alla dubblar. Suck. Blev pressade att vinna båda tripplarna, men spelet räckte inte till. Som lagkapten får jag ta på mig den förlusten. Jag glömde nämligen att säga till spelarna att lägga och skjuta bra. Därmed hamnade vi i B-slutspelet, den så kallade Fed-Cup. Tyskland i kvarten där.

Tyskland var svåra motståndare. De talade franska och min misstanke är att de egentligen var utklädda fransmän. Emmeli Rudin gick in i singeln och gjorde det mycket bra. Tog tidigt ledningen i matchen genom tre stannskott. Matchen var jämn och motståndaren bra på att lägga, men Emmeli vann med 13 - 11. Fride som sköt grymt bra i sin singel vann med 13 - 4. När lagkaptenen efter matchen berömde honom för sina skott visade det sig att han hade bytt teknik till denna match. Eurocup var tydligen ett utmärkt läge att testa olika tekniker. Kul med ungdomar! De är lite oförutsägbara och spännande umgås med. Adam missade kanske bara 3 – 4 kulor i sin singel men fick storstryk av en Philippe med 5 – 13. Som sagt var…utklädda frassar! Torsk även för Oskar och Lucas. Leo vann dock sin singel så vi får 3 – 3 i singelmatcherna. I dubbelspelet vann vi bara en, vilket återigen pressar oss till att vinna båda tripplarna. Vi vann en och äventyret var plötsligt slut. Iallafall på boulebanan. När vi lite deppiga tog oss ut från hallen var det fullt slagsmål där. Någon hade tagit stryptag på en annan och försökte kväva honom till döds. En tredje snubbe kom in med en rejäl knytnäve och hindrade kvävningen. Man känner sig en aning förundrad och svensk när man lite tyst försöker smyga förbi drabbningen ut i mörkret till hyrbilarna.

Söndagen blev tyvärr helt spelledig för oss, men humöret i truppen var ändå gott. Om man ville kunde man dra några ostron i boulehallen. För 5 Euro fick man sex ostron och ett glas vitt vin. Vet inte, men det motsvarar nog en Delicatoboll och kaffe i Sverige skulle jag tro.

Ett annat roligt minne är när jag försökte övertyga en fransman i boulehallen att få låna en dator och skrivare för att printa ut tågbiljetter till hemresan. ”Computer, computer” upprepar jag samtidigt som jag skriver på ett låtsastangentbord i luften samtidigt som Annette Rudin tuffar som ett ånglok bredvid mig för att illustrera behovet av tågbiljetter. Budskapet gick ej fram så vi fick bli mer fysiska. Vi släpade honom till ett kontor där vi sett en dator och pekade intensivt på den och på skrivaren. ”Internet, internet” säger jag och lite tveksamt reser sig en rökande fransos ur kontorsstolen och låter mig använda datorn. Jag försöker se tangenterna genom rökridån från det rykande askfatet, men får ej lösenordet rätt för att logga in på mina mail. Det tar en stund att lista ut att man måste trycka på ”shift” för att få siffror. Biljetterna skrivs ut och vi kan hämta andan igen utanför kontoret.

Finalen mellan Frankrike och Monaco var högklassig. Frankrike vann fyra singlar, två dubblar och behövde bara en trippelvinst. Den kom i mixtrippeln och Frankrike har därmed Europas bästa bouleklubb i form av Lyon. Grattis!

För kalenderbitare kan man gå in på europaförbundets hemsida cep-petanque.com och läsa alla matchresultat.

Jag kan rekommendera alla bouleklubbar att prova spela Eurocup. Det är kul! Men det är en lång och svår väg att gå. Först ska man klara kval och finalspel i Sverige. Sedan även kvalspel i Eurocup. Därefter är det bara att ösa på med kulorna i slutspelet. Vi hamnade på delad 13:e plats och vann 150 euro. 180 kr per spelare. En vinst i A-slutspelet hade gett 840 kr per spelare. Bara inse, man blir nog aldrig rik på boulen…alla fall inte på pengar!

Rapport från en stolt lagkapten, Rogg in The Smog Gerdvall

Bild 2: En snubbe i det franska laget tjatade till sig en selfie med boulelegenden från Hallsberg.

Ps. Dokumentärfilmarna som följde med oss blev mycket nöjda med sitt material. De var mycket proffsiga och vi stördes inget av deras närvaro. De siktar på att få ihop en film till en filmfestival oktober 2020. Vi får se om det lyckas. Ds.

 Text och bild: Roger Gerdvall, Lagkapten Sörbyängen