Seriespelet förändras

Förbundsstyrelsen fattade nyligen beslut om en återgång till fler, regionala spelplatser och som en konsekvens av det om nya seriespelsavgifter.

När det gäller seriespelet och förbundsserierna har Svenska Bouleförbundet de två senaste säsongerna valt att samla alla spelare från hela Sverige i större sammandrag – i stället för att låta olika divisioner samtidigt spela på flera olika platser i olika delar av landet. Under 2023 samlades vi i Västerås och Ulricehamn (med undantag för några divisioner i veteranseriespelet som bröts loss) och 2024 hölls det andra sammandraget, där samtliga förbundsserier samlades, i Linköping. Svensk boule har under årens lopp byggt upp ett gott rykte bland landets destinationsbolag och när vi samlas i större sammanhang är vi mycket attraktiva för värdkommunerna. Vi är smått unika i det perspektivet eftersom inte många andra idrotter kan samla så många utövare i så vitt spridda åldrar.

Att få chansen att inte bara samlas tillsammans under seriespelet utan att dessutom öka inkomsterna och minska utgifterna är naturligtvis till gagn för förbundets medlemmar då en god ekonomi borgar för en bättre verksamhet. Vi kan fortsatt satsa på att utveckla våra tävlingsarrangemang, vi kan öka resebidragen till de långväga deltagarna, vi kan premiera arrangörer som sliter och arbetar med arrangemangen. Det medför också positiva effekter för lokala arrangörsföreningar på både kort och lång sikt. Såväl Västerås Bouleklubb som Ulricehamns IF Boule är under stark utveckling och deras seriespelsarrangemang har i hög grad bidragit till att de har kunnat flytta fram positionerna. Att kostnaderna i och med färre spelplatser har minskat gör att den generella kostnadsökning vi i övrigt har sett de senaste åren mildrats.

Det har också funnits en plan för att ytterligare utveckla arrangemangen. Tävlingskommittén och styrelsen har till exempel diskuterat saker som att skapa divisioner där lagen får möjligheter att möta lag från andra delar av landet – i stället för att, som nu, använda en strikt geografisk serieindelning – och som att ändra i tidsprogrammet för att skapa tillfälle att bättre följa de avgörande matcherna i Elitserien. För att kunna införa sådana ändringar, och för att kunna jobba långsiktigt med destinationerna, krävs beslut om att seriespelet under flera år framöver spelas samlat på det här sättet.

Splittrad bild

Åsikterna har gått isär när det kommer till de centraliserade seriespelssammandragen. Enkätsvar visar att de flesta som besvarat utvärderingen tycker om de stora sammandragen och för vissa har det inneburit kortare resor. Andra röster för fram argument om att det blir dyrare att skicka lag till de här sammandragen – till och med så dyrt att man riskerar att inte ha råd att vara med. Detta gäller främst föreningarna i norra och södra Sverige och det är en oro som såväl tävlingskommittén som förbundsstyrelsen tar på största allvar. Vår tävlingsverksamhet bör vara så tillgänglig som möjligt för så många föreningar som möjligt, även om främst vårt norra distrikt lever under helt andra geografiska förutsättningar än övriga boulesverige.

Förbundsstyrelsen tog därför i november beslut om att återgå till regionala seriespelssammandrag, som en konsekvens av den stora oron hos ett antal föreningar. Väl medveten om att det kanske var ett beslut som gick emot åsikten hos majoriteten av deltagarna kände styrelsen att det var ett nödvändigt beslut. Som en direkt följd av beslutet uppstod uppdraget att se över ekonomin kring seriespelet – ett arbete som presenterades på nästkommande styrelsemöte i månadsskiftet november-december.

Kostnader kopplade till våra förbundstävlingar har ökat avsevärt de senaste åren. Det beror på faktorer som ökade ersättningar till arrangerande föreningar, ökade domararvoden, ökade milersättningar och väsentligt dyrare boendekostnader. Detta har vi som sagt kunnat hantera med hjälp av destinationsintäkter, färre spelplatser och borttagande av prispengar, men vid en återgång till regionala sammandrag förändras alltså detta drastiskt till det sämre. Styrelsen fattade därför beslutet att höja startavgiften i förbundsseriespelet (observera att distriktsseriespelet inte innefattas i beslutet) med 1000 kr per lag oavsett division. Det kan tyckas vara en stor höjning, men då ska man veta att startavgiften har stått stilla under flera år och att höjningen inte fullt ut kompenserar för förbundets ökade kostnader.

Förbundets tävlingsverksamhet har alltid bidragit till att finansiera förbundets totala verksamhet, men man kan såväl historiskt som nu se att flera av förbundstävlingarna inte bär sig – inte heller efter det att prispengar har avskaffats i flera av tävlingarna. Det beror alltså bland annat på ovan angivna orsaker. Ett annat exempel är att det norra distriktet förses med fler spelplatser i olika grundomgångar för att deltagarna där inte ska få allt för långa resvägar redan före finalhelgerna. Distriktsförbunden behåller dessutom sedan några år startavgifterna för lagen i distriktsserierna och det har medfört mindre intäkter till förbundet. Naturligtvis behöver samtliga förbundsarrangemang vara med och bidra – så även förbundsseriespelet – för att delfinansiera annan verksamhet men också för att säkerställa förbundets fortsatta tävlingsverksamhet.

Intensiv nätdebatt - om flera frågor

I samband med en tidigare artikel kring seriespelet som delades på Facebook svallade känslorna. Förbundsordförande Herman Thorellkände sig tvungen att ta det drastiska beslutet att plocka bort inlägget då flera av kommentarerna var såväl kränkande som personliga snarare än relaterade till sakfrågan. Det fanns även flera konstruktiva inlägg och det är olyckligt att dessa drogs med när inlägget togs bort, men att moderera inlägg och kommentarer innebär ett stort arbete som förbundet inte har resurser till. Historiskt har i perioder kommentarsfunktionen varit helt stängd på Svensk Boule med anledning av just det, men det får ses som ett sämre alternativ än att inlägg i ytterlighetsfall plockas bort.

Rent generellt innehåller många kommentarer rena felaktigheter. Bristen på transparens är en sådan. Den som är och har varit intresserad av förbundets verksamhet vet att det råder stor insyn i allt från ekonomiska frågor, via publicering av protokoll och beslut, till remissförfaranden i samband med förändringar av och förslag till förbundets verksamhet. Den som hävdar att insynen är bristfällig bör nog fråga sig själv om hen i tillräcklig utsträckning har intresserat och ansträngt sig för att ta reda på saker eller om hen deltar i de forum där insynen ges. Om inte annat kan den intresserade lägga lite tid på att ögna igenom hemsidan och höra av sig till någon representant för distrikt, revisorer, kommittéer, förbundsstyrelse, personal... Ja, listan över dem som kan förmedla insyn i förbundets verksamhetkan göras lång.

Boulesverige har inget att vinna på att det slås split, på obefogad misstro och insinuanta kommentarer. Vi har en fullt fungerande demokratisk ordning som vi ska vara stolta över. Organisationen prövas återkommande av landets medlemmar vid våra förbundsmöten och de som utses att leda förbundet förvaltar mötets beslut och uppdrag. Att så verkligen sker kontrollerar revisorer, såväl auktoriserade som lekmän, och de presenterar sin revision återkommande. Allt annat är uteslutet i den enorma rörelse som idrottsrörelsen är och som Svenska Bouleförbundet är en del av.

Ett par av kommentarerna på vår Facebooksida har varit fyllda av direkt felaktiga uppgifter. Exempelvis förekommer påståenden om att förbundet skickar onödigt många personer till mästerskapen och att det skulle kosta hundratusentals kronor per person. Det är naturligtvis inte sant. Generellt försöker vi förstås använda de resurser vi har så effektivt som möjligt – oavsett aktivitet – och slösar inte bort medel på saker vi tycker är onödiga. När det gäller det nämnda exemplet om att flera personer åkt till ett mästerskap för att försöka få ett framtida VM till Sverige förhåller det sig, helt kort, så här; förbundet har erhållit ett riktat stöd från Riksidrottsförbundet (RF) för att kunna jobba med vår VM-ansökan och kostnaden har alltså inte ”drabbat” förbundet överhuvudtaget. Mötet på plats gick dessutom bra, och fysiska möten på plats är det sätt som påverkansarbetet kan bedrivas på. Att vi ska söka VM är för övrigt ett årsmötesbeslut och i samband med det beslutet reserverades dessutom medel för ändamålet. Det skulle vara helt naturligt om vi hade haft kostnader kopplade till vår ansökan, men tack vare stödet från RF har vi alltså hittills helt kunnat undvika sådana.

Förlängd avanmälningsperiod

Vi ber om ursäkt för att denna text dröjt något, det beror främst på att ansvariga personer har varit sjuka under en period. Eftersom informationen om höjda avgifter för seriespelet därmed inte heller har funnits publikt på vår hemsida har vi beslut att förlänga den deadline som föreningarna har på sig att meddela om de vill avstå sin plats i förbundsserierna till den 19:e januari.

Fortsatta diskussioner

Hur seriespelet genomförs på bästa sätt är naturligtvis en fråga det finns anledning att upprepa och att ständigt arbeta vidare med. Kanske finns det andra sätt att möjliggöra samlade sammandrag som lockar kommuner och destinationsbolag till samarbete utan att det blir alltför dyrt för spelare och föreningar? Den som har tankar eller förslag kring seriespelets upplägg är varmt välkommen att kontakta tävlingskommittén eller förbundsstyrelsen.