Ett intensivt år – med positiv utveckling inom många områden

I helgen stundar förbundsmöte i Uppsala. Då samlas delegater från hela landet för att diskutera verksamheten, motioner och förslag. Ett av underlagen för mötet är förstås verksamhetsberättelsen, och den hoppas vi att många fler än helgens deltagare tar del av. Vi kommer försöka lyfta ut delar av den och kommande plan i ett par artiklar framöver, men läs den gärna själv här pdf, 70.6 MB, öppnas i nytt fönster..

2025 blev ett år med både hög aktivitet, stärkt ekonomi och lyckade projekt för Svenska Bouleförbundet. Vi har pratat med generalsekreterare Tommy Gustafsson om året som gått – och vad som väntar framåt.

Hur skulle du sammanfatta 2025 för förbundet?
Det har varit ett väldigt intensivt år, där vi har drivit många viktiga frågor parallellt. Vi har utvecklat verksamheten inom flera områden samtidigt – tävling, föreningsutveckling, utbildning och strategiarbete.

Samtidigt ser vi en fortsatt positiv trend med ökande licensantal, vi har genomfört vår första steg 2-tränarutbildning, vi fick med vår nya SM-tävling i SM-veckans program, vi har arbetat vidare med vårt kommande nya administrativa system och vi lyckades få ett positivt besked om att få arrangera VM 2027. Gävle-SM var ett väldigt lyckat och omtyckt arrangemang och vi har finansierat en oerhört stor mängd aktiviteter för många föreningar under året som varit, prova-på-aktiviteter, klubbutbyten, utbildningar etc. För att nämna några framgångar under året.

Vad har varit tuffast under året?
Den största utmaningen har varit att få tiden och resurserna att räcka till. Vi har haft flera stora projekt igång samtidigt, vilket ställer höga krav på både organisation och personal.

Sen finns det också mjukare utmaningar – som att hantera diskussioner och klimatet i vissa forum. Det påverkar både engagemang och arbetsmiljö mer än man kanske tror.

Hur har ekonomin utvecklats under året?
Ekonomin har stärkts, vilket vi förstås är glada över. Vi har haft stabila intäkter, bland annat från licenser och våra arrangemang, samtidigt som vi har haft en god kostnadskontroll. Genom nya stöd har vi kunnat finansiera en del redan budgeterade kostnader och därmed nått ett bättre resultat än planerat.

Det är på många sätt så att vi varit lite ekonomiskt dopade de senaste åren, i och med att vi haft tillgång till Återstartsstöd. Med dess hjälp har vi kunnat göra dels saker vi annars inte hade kunnat göra, dels saker som vi annars hade bekostat med egna medel. Vilket inneburit att trots att vi haft en mycket större verkansgrad, genomfört fler aktiviteter och satsningar, kunnat sätta av medel för framtida behov. Det gör att vi står starkare idag än för några år sedan.

Varför är det viktigt att förbundet byggt upp ett starkt eget kapital?
Det är en bra fråga. För att kunna vara långsiktiga. Dels handlar det om åtaganden vi har mot till exempel RF, dels handlar det om att ha en buffert för kommande år

En stor del är ju s k ändamålsbestämda medel, alltså pengar som vi måste använda till någon eller flera speciella saker, ofta då kopplat till de stöd vi får från Riksidrottsförbundet. Förbundet har ju också på tidigare årsmöten fattat beslut om att reservera pengar, för att till exempel kunna genomföra VM och jubileumsaktiviteter på ett framgångsrikt sätt.

Vi har också kommit väldigt långt med utvecklandet av vårt nya administrativa system, som vi för övrigt påbörjat sluttester av, och vi kan vara ganska säkra på att vi kommer att vilja utveckla fler delar, fler funktioner till systemet. Något som tyvärr alltid brukar kunna visa sig vara ganska dyrt.

Och, vårt förbund har växt, vår omsättning är större än för ett par år sedan. Vi får ett större stöd från Riksidrottsförbundet och som en direkt konsekvens har vi också fler anställda. Då behöver vi naturligt också en större buffert för att kunna hantera förändringar i stöd och kunna fatta strategiska beslut om vi vill göra fortsatta satsningar.

Hur ser ni på stödet från Riksidrottsförbundet?
RF:s stöd är helt avgörande för vår verksamhet. Samtidigt har det förändrats över tid och blivit mer riktat, vilket ställer högre krav på oss som förbund. Vi behöver visa tydliga resultat, om vi fortsatt ska få stöd, inom till exempel ungdom, elit och parautveckling.

När Riksidrottsmötet bestämde ny strategi och vilka ekonomiska stöd som skulle finnas var vi uppriktigt sagt rätt oroade. Stöd för vuxenidrott försvann och kraven skärptes för övriga. Då förutsåg vi en situation med mycket sämre finansiella förutsättningar att bedriva vår verksamhet. Därför blev vi förstås väldig glada när det arbete vi gemensamt gjort och de framåtriktade planer vi upprättat visade sig räcka för att få inte bara samma stödnivå som tidigare – utan till och med mycket bättre. Det ger oss nu mycket god möjlighet att fortsatt bedriva vårt utvecklingsarbete, och till och med göra utökade satsningar, vilket syns i lagd budget.

Hur ser du på de kommande åren?
Vi går in i en period med stora möjligheter, men också höga krav. Riksidrottsförbundet klargjorde nyligen att man kommer att ställa större krav på specialidrottsförbunden framåt, inte minst vad gäller datasäkerhet. Här har stora brister blottats inom idrottsrörelsen de senaste åren och det vill man få bukt på. Dessa ökade krav kommer att vara utmanande för mindre förbund, det kan bli dyra merkostnader som idag inte finns i budget.

Vi har även utmaningar kopplat till att till exempel få arrangörer till våra förbundstävlingar. Det handlar då förstås om att inom ramen för det fortsatta strategiarbetet se över också tävlingsverksamheten i stort, men kanske behövs det också – även om det förbättrades nyligen – än bättre incitament till föreningarna.

Samtidigt, vi har en tydligare strategisk riktning, en starkare ekonomi och en växande verksamhet. Nu handlar det om att bygga vidare och få boulesporten att fortsatt växa.